Erik Räf [31 May]:
Kul med en hemsida för bara amigobåtar. Själv har jag en gul amigo 23
från 1976. Funderar på att skaffa en rullgenua, inkl segel. Vad kan en sådan tänkas kosta? ERIK RÄF,
I GÖTEBORG

Henrik [31 May]:
Erik; rullgenua på en Amigo23 är toppen. Jag har en från Boding, den står utmärkt. Boding är billig, och jag har ingen uppfattning om hållbarheten, men dom har ju gott rykte. Det skulle dom väl inte ha om dukarna var dåliga. Vad har ni andra för segel och rullar?

Erik [01 Jun]:
Tips på hur andra båtklubbar har lagt upp sina hemsidor:IF-båtar: www.ifboat.com 
Andra båtar inkl www.sailguide.com Läs mer om båten i Curt Gelins bok "300 segelbåtar i test". Han har skrivit några fina rader om Amigo 23:an. ERIK R i Götet

Johan [08 Jun]:
Hej!Vi har en Amigo 40 och jag skulle tycka det var intressant med en klubb för alla amigobåtar.

Frode Gjøse [14 Jun]:
Hei jeg er fra Norge, og ser ut til å anskaffe meg en Amigo 27(1979
mod.). Jeg lurer på prisleie på en slik båt? 60.000,- NOK er det selger ønsker! Er dette et normal nivå?
Båten er ganske godt utrusted, og ser ut til å være i god stand. Jeg har ennå ikke besiktiget båten under vannlinjen, så jeg lurer på om osmose er et problem for denne båt typen?

Erik [14 Jun]:
I Göteborg är en Amigo 27 till salu för 80 000 kr, vet ej skick men runt där ligger nog priserna på beg Amigo 27:or.ER

Per [27 Jun]:
Hej! Funderar på möjligheten att dra ner fallen i sittbrunnen på min Amigo 27. Det är inte helt enkelt att få en bra lösning eftersom däcket är i två höjder. Tacksam för erfarenheter och tips. Hälsningar/Per (S- 107)

Henrik [27 Jun]:
Johan! Den här sidan och chatten är tänkt som en början på en klubb för alla Amigo-båtägare. Amigosällskapet kör igång under hösten. Skicka din mailadress hit eller till henrik.hulden@yle.fi så är du med!

Mats Lindström [05 Jul]:
Vi har just bildat Compisseglarna...ett jäkla jobb kan jag tala om! Men vi är nu ett klassförbund inom SSF...

Anders Mossing [07 Aug]:
Hej! Kul att det är på G med ett Amigo sällskap. Tänkte bara berätta att jag vid en hamn vid en irländsk insjö, Lough Derg, hittade en Amigo 23. Tyvärr hittade jag aldrig ägaren men tydligen var han helfrälst i sin nya båt och nästan bodde där. På skrovsidan stod Göteborg som hemmahamn. Adjöss! Anders

Erik [09 Aug]:
Köpes!!Genua 13 kvm och Spinnaker 35 kvm passande Amigo 23. Tfn: 031-84 16 00 ERIK RÄF

Arvid Nilsson [14 Aug]:
Jag har en Amigo 27:a sen i våras och sommarens segling har väckt endel frågor: På kryss bågnar förstaget ganska mycket och det vore därför bra om man kunde få bättre sträck där. Vi har nu ingen akterstags sträckare på båten, men jag antar att det skulle hjälpa. Utöver detta tänkte jag att man kanske kan byta plats på undre och övre vanten. Nu sitter övre vanten för om undre vanten, byter man plats så att övre vanten hamnar akter om undre vanten skulle man kunna svepa vantspridarna akterut och därigenom få bättre sträck på förstaget. Flera nyare båtar har ju rejält bakåtsvepta spridare. Är detta en bra ide? Jag har ingen erfarenhet om vad som kan hända om man ändrar på riggen på ett sånt vis och vågar därför inte chansa. (Det måste ju finnas en anledning att riggen ser ut som den gör...) Vidare undrar jag om någon har en begagnad spinnaker till salu?

Arvid [15 Aug]:
Per, du med fallen till sittbrunn, jag har sett en Amigo 27:a med spinaker fallen nerdragna, plus nåt mer (minns inte). Det var inte så knepigt, han hade bara satt små öglor med metall skoning i precis på framdelen på överdelen av överbyggnaden. Knaparna hade han dock satt famför sprayhooden, vilket inte verkar så smidigt. Alternativet är väl att gå lös med borrmaskinen. Samma ägare hade gjort något som liknar det jag diskuterar ovan. Han hade flyttat röstjärnen (däcksinfästningarna) till övre vanten akterut, och på så sätt svept spridarna akterut.

Mikael Romero [16 Aug]:
Jag tycker att det är en strålande idé att starta ett Amigosällskap för en sådan kritikerrosad och omtyckt båt. Jag har själv en 23a (192) Är det någon som vet kvadratmetertalet för kryssfocken resp genuan?

Mattias [16 Aug]:
Hej! Bra sida! Jag funderar på att köpa en amigo 23, men funderar över kojlängderna i den. Jag är ganska lång (188 cm), så jag undrar om jag får plats i bingen på ett bekvämt sätt. Vet någon hur långa förpiks- respektive salongskojerna är? Gärna ett mätt mått, då uppskattningar
kan bli lite subjektiva. Mattias

Henrik [20 Aug]:
Mikael! Du kan ringa vilket segelmakeri som helst och fråga om kvm; Amigo 23 finns i deras databas. Min genua är 12 kvm jämnt och storen 12,8. 23 står för kvm så kryssfocken bör vara c. 10.Mattias! Jag mätte kojerna i min Amigo 23:a. Salongskojerna är 210 (sb) resp 195, men båten är enligt förra/första ägaren lite modifierad för hans långa lekamen. Med garderob är skanskojerna 180 resp 160, utan garderob lika långa. Men jag har sovit bekvämt i 180-kojen; man behöver ju inte mycket bredd för fötterna fö Amigosällskapet är på gång. Tack för alla kontaktuppgifter; det finns plats för fler. Har nån en bild på Amigo 33 och Amigo 40? Henrik Huldén,
FIN-74 (Ex S 90) "JUNI" henrik.hulden@yle.fi

ERIK [28 Aug]:
Hej!Svar på frågor kring kojer och genua. Har mätt samtliga 4 kojer i vår Amigo 23 från 1976: Salongskojer SB = 1,90 m BB = 1,80 m I förpiken är kojerna 2,10 m styck. (Det går att sova två vuxna i förpiken, även om det är lite trångt) Genuamåttet är 13 kvm MVH ERIK RÄF
So Long, nr 242

Martin L [28 Aug]:
Hej!Någon som monterat har vindroder på sin Amigo 27:a? Jag har en autohelm autopilot med vindflöjel, men den hänger inte med när det blåser upp mot 8-10 m/s.

Ola [30 Aug]:
Godmiddag, Någon som kan hjälpa mej med vilken typ av mantågsfot, hur många samt var de skall sättas ? Båten har Pull- samt pushpit i original... Tack, Ola

Henrik [04 Sep]:
Hej Ola!Jag satte två (25 mm) mantågsstöttor på var sida, med tre skulle det bli problem med genuaskotet. Nu blir det aktre "spannet" långt, men det går bra. De aktre stöttorna kom nu precis vid aktersta fönstret, de förliga lite för om skottet till skansen. Jag hade svårt att hitta passliga fästen, använde sist och slutligen sådana som är gjorda för en alu-fotlist, och drog en bult neråt och två skruvar ut i relingen, med mycket sikaflex emellan.
Lycka till Henrik

Kim Hansen [14 Sep]:
Jeg købte en Amigo 27 nr.150 i Sverige denne sommer, og er meget glad for båden.Jeg håber nogen kan hjælpe mig med gode råd om, hvordan jeg bedst trimmer mast/rig.
Mastehældning ? Skal undervanterne stå hårdt ? Jeg vil være meget taknemlig hvis nogen kan hjælpe. e-mail cgs@mail.tele.dk

Johan [19 Sep]:
Eftersom jag vill kunna sköta bâten själv undrar jag:- Hur funkar Amigobâtarna för ensamseglare? - Gâr det att sätta självslâende fock pâ en Amigo 27:a?

Arvid [20 Sep]:
Hej Johan. Jag har inte seglat min 27:a själv men jag skulle tro att det går mycket bra. Jag har träffat en ensamseglare. Han hade fixat en autopilot som han sade funkar bra. Båten i sig är MYCKET kurs stabil, även när det blåser kuling, vilket ju borde underlätta för ensamseglare. Jag har själv funderat på detdär med självslående fock, men jag tror inte det gå så bra p.g.a. att luckan till förpiken är för nära mastfoten. Det blir nog svårt att klämma in en skena där. Om man kan tänka sig att inte kunna öppna luckan helt så går det nog. Gissningsvis blir nog öppningen ändå så stor att man kan komma in och ut. Om du lyckas kan du väl skriva hit och berätta hur du gjorde. MVH Arvid

Per [20 Sep]:
Arvid. Tack för goda tips om nerdragna fall! Ska tänka till efter avmastningen (det börjar ju närma sig upptagning...). Hälsningar Per

Per [20 Sep]:
Johan. Jag har seglat min 27a en del ensam i sommar. Det gick alldeles utmärkt. Båten är som som Johan säger kursstabil. Hade dock stor nytta av ett enkelt roderlås jag köpt från Aronowitsch & Lyth för några hundralappar, det fixerar rorkulten när man vill göra ärenden under däck.
I övrigt gäller ju att vara väl förberedd på det man behöver göra under gång. Hälsningar/Per

Henrik [26 Sep]:
Per och Johan! Roderlåset från A&L fungerar alldeles utmärkt, också på en 23:a. Dessutom kan jag på bidevind med hjälp av skoten åstadkomma ett s.k. stabilt balansläge, där båten korrigerar små kursavvikelser själv. Tricket (åtminstone med 23:a och genua) är att skota storseglet med stor twist, dvs med levangen i lovart, och , ja sen är det bara att hitta rätt läge.Förbaskade högtryck! Det är så lågt vatten att min båt sitter fast i marinan!
Hur sköter ni rodret till vintern? Amigovarvet rekommenderade mej bara att tömma det upp och ner, men nånting säger mej att det inte borde behöva läcka. Hur är det?

Kim [26 Sep]:
Per! Jeg kan se at du som jeg segler din Amigo 27 ensamt. Da jeg først har købt min Amigo i år, har jeg ingen erfaring i trimning af mast (lutning) kan du eller andre hjælpe mig?

Hans [28 Sep]:
Jättekul med ett Amigosällskap.Jag har problem med vattenlinjen på min 27:a med Yanmar 8. Hon ligger för lågt i aktern, så att originalvattenlinjen ligger ca 10 cm under ytan, med beväxning som följd. Har fler detta problem? förslag på åtgärd?

Arvid [29 Sep]:
Hej Hans! Har du blyskrot i fören? Vi har åtminstånde 50 kg bly längst fram i fören, dessutom har vi sötvatten tanken under britsarna i förpiken (det kanske alla har?). Jag vet inte hur mycket det hjälper med bly, men jag har hört att tillverkarna rekomenderar detta.

Ulf - Amigo27 [03 Oct]:
Bra med Amigo-klubb! Det finns massor av frågor som väntar på svar om underhåll, förbättringar och allt som man omöjligt kan klura ut på egen hand.

Ulf Amigo27 [03 Oct]:
Kim och Arvid,Seldén Mast i Göteborg har en alldeles utmärkt liten broschyr om hur man trimmar riggar, både masthead och 7/8. Segelloften brukar ha broschyren också. Seldén i Danmark finns hos Münter Marine A/S i Köpenhamn.

Ulf Amigo 27 [04 Oct]:
Hans, Jag har höjt vattenlinjen bak för att slippa skägg i häcken. Man rekommenderar väl generellt att tung last skall ligga midskepps och inte i ändskeppen. Gången blir annars tung

Henrik [04 Oct]:
Hans! Du med 27:an, du finns inte i vårt mailregister, inte sant?

Arvid [05 Oct]:
Tack för tipset, Ulf. Jag kontaktade Selden mast och fick ett blixtsnabbt svar.
Att byta plats på infästningen i däck av övre och undre vanten är uppenbarligen en riktigt dålig idee (om någon mer än jag nu funderat på detta). De undre vanten måste vara infästa akter om mastfoten. Om
man inte har det kan mastens mitt pumpa långskepps, masten har ju då bara stöd åt sidorna. I hårt väder leder detta till haveri. Alltid lär man sig något nytt!

micke [05 Oct]:
Det här är väl en fråga som generellt rör alla båtar, men jag ställer den ändå.
Hur brukar ni göra med vattenintaget för motor och utsläppet från diskhon. Brukar ni stänga av kranarna när ni lämnar båten?

Henrik [05 Oct]:
Här i Finland kräver försäkringsbolaget dubbla slangklämmor vid alla genomföringar under vattenlinjen, och avstängningskranen står nog alltid öppen. Är det lika i Sverige?

Per [09 Oct]:
Kim. Det där med trimning av mast är inte min specialitet. Jag gör det busenkelt för mig, men det fungerar: Ser till att masten står rakt i alla ledder och spänner sedan vantskruvar och för- och akterstag symmetriskt och ganska hårt. Vill inte ha något slack i lä när jag seglar. Det hade jag förra året, men en kappseglare lärde mig i somras att man inte ska vara rädd att dra till ordentligt. Och det känns bättre nu, båten känns mer som en enhet så att säga. Hur gör ni andra?

Henrik [09 Oct]:
Per,det där är rent (skärgårds)bondförnuft. Sådär ska man göra. Om man ser till att masten är rak, så kan man få seglen att stå väl genom att trimma seglen, och det är fanimej mycket lättare än att börja spexa med vant och stag. En annan sak är att det inte alltid är så lätt att få masten att stå lodrätt. Där kan man faktiskt ha hjälp av ett lod i fallet, men då måste man ju själv gå av båten och dessutom se till att hon ligger jämnt på vattenlinjen.
Min erfarenhet från kappseglingsvärlden säger att det lilla som man kan förlora på att masten inte är perfekt lodrätt kan man ta igen eller förlora dubbelt på vägval, skotning och manövrer. Kappseglare brukar trimma ihjäl sej, men det är nog mest för att ha den s.k. "psykologiska ryggen fri".

Rolf [12 Oct]:
Läste att någon undrade över stagningen av masten. Jag har köpt en 23:a nu i höst, där masten har dubbla undervant med toppvantet i mitten, denna förstärkning funkar perfekt enligt förra ägaren. detta är tydligen inte orginal, är det fler som har denna stagning?

Arvid [13 Oct]:
Henrik! Jag har sett en 23:a där ägaren tröttnade på att vända uppochner på rodret varje höst, så kan borrade helt fräckt ett litet hål i gelcoaten på rodret och seglar med vattenfyllt roder på sommaren, och vattentömningen sköter sig själv på hösten! Han sade att det funkar bra, "det kommer ändå in vatten i rodret". Om det nu är så att det ändå kommer in vatten i rodret borde det ju faktiskt inte vara något fel, även om det låter lite modigt.

Jonas A-23 No134 [13 Oct]:
Hej Amigovänner!Alla båtdata,segelmått,löpande rigg,mm. kan ni söka på:http://www.udkik.dk

Peter [14 Oct]:
Funderar på att köpa en Amigo 27 (min första segelbåt). Vad bör jag ställa för frågor till säljaren? Vad bör jag checka upp på skrov, rigg etc? Skall man kategoriskt avskriva alla båtar med bensininombordare? HJÄLP OCH GODA RÅD MOTTAGES TACKSAMT!

Hans [16 Oct]:
Peter!Jämför gärna med min båt, som också är till salu. Titta in på:
http://hem.spray.se/hanahl/

Jonas A23/134 [17 Oct]:
Svar till Micke 5 okt.:Man sover bättre med stängda bottenventiler.

Ulf Amigo 27 [19 Oct]:
Hej,Har någon sett en segelplansritning och skrovprofilritning på Amigo 27? På bildsidan finns motsvarande för 23:an. Den som har dessa och kan maila attachment (vtc4.ulf@memo.volvo.se) eller faxa (031-668910) är guld värd!

Jonas A23/134: October 20, 1999 12:00 AM
Svar till Peter 14oct.Vad är din motivering med att avskriva alla bensinimbordare? Jag satte själv in en Götamotor 6Hp våren -87 i min Amigo-23. Nu efter avslutad fjortonde säsong (2000 inräknat) vad har hänt under alla dessa år? Svar: Ingenting! Körde själv sönder vatten-impellern när jag startade frysen motor,samt har bytt olja i backslaget en gång.
Thats all!! Inga filter/olje-byten. Jag är övertygad att motorn går lika länge till! Dieselmotorn lever på myter av gamla stora tunga lågvarviga motorer som bara "gick och gick". Det gäller inte dagens lättvikt och högvarviga motorer. Jag skulle aldrig våga köpa en båt med en tio år gammal diesel. Men med en bensinare,den kan du(om du är något så när händig)fixa med själv, ta isär och kontrollera konditionen, det kan du inte på en diesel utan professionell hjälp. Finns det någon som känner någon som i sin segelbåt har haft en "orörd" dieselmotor i över tio år? Jag anser (med egen erfarenhet) att en tvåtakt inombordare är det blligste, bekymmerfriaste och bästa på alla sätt du kan ha i din segelbåt! Vem som helst,kom med motargument,så skall jag "slå sönder" dom! M.V.H Jonas

Henrik A23/90: October 23, 1999 12:00 AM
Hej Ulf! Om AMIGORTININGEN på bildsidan.Det är jag som har scannat min ritning på Amigo 23:an. Jag antar att t.ex. Hans Ullbrandt på Amigovarvet på Hönö har ritningar på 27:an. Prova ringa honom: 031-966094. Och lägg gärna in ritningen här sen, OK? Hälsningar Henrik PS. Jag har kollat om vi kunde ändra namnet på den här sidan till bara AMIGO, men det går inte. Jag har öppnat en ny sida med namnet AMIGO.eboard.com, men jag är rädd att vi tappar en massa kontakter om vi flyttar dit. Vad säger ni? Alltså tycker jag att vi sväljer förtreten tillsvidare och inser att hemsidans namn bara var en slump och att alla Amigointresserade naturligtvis är lika välkomna.

Ulf Amigo 27: October 23, 1999 12:00 AM
Tack Henrik!Jag skall lägga in 27-ritningarna om jag får tag i dom. Betr. hemsidans namn, kan Amigo 23 duga så länge. Det är ju ändå grundmodellen i salig Arksunds serie.

Ulf Amigo 27: October 26, 1999 12:00 AM
Henrik,Jag kontakatade Amigovarvet på Hönö. Varvet har kvar namnet, men ägnar sig inte åt våra båtar längre. Dom har inga tillbehör eller någonting för oss. Alla Carl Anderssons båtritningar, inklusive Amigo-klasserna, har skänkts till Uddevalla museum.

Arvid: October 27, 1999 12:00 AM
Vatten i dieseltanken! Är det någon mer än jag som har haft det problemet? Jag tror att det kan finnas 2 orsaker till problemet. Det ena är lätt att fixa till, det andra är värre. Orsak 1-Kondens, båten hade stått på land i nästan 2 år när vi köpte den i våras och diseltanken var nästan tom när vi tog över båten. Om man fyller tanken på hösten innan man tar upp båten borde inte kondensen bli ett lika stort problem.
Orsak 2-På endel A-27:or sitter tanklocket på skarndäck (dvs på däck precis utanför sittbrunns sarjen). När man lutar mycket spolar vatten över tanklocket hela tiden och risken borde finnas att vatten tar sig in den vägen. En gammal båt med gamla gummipackningar läcker förmodligen. Jag har sett att endel A-27:or har tanklocket uppe på sittbruns sarjen, där locket sitter säkert för sjön. (Hoppas jag, annars får man luta så in i baljan!). Kan det vara mödan värt att flytta tanklocket?

Henrik: October 27, 1999 12:00 AM
Ulf! Får du låna eller scanna ritningarna från Uddevalla då? Är det havets hus eller någotr annat ställe (känner inte riktigt till sv. västkusten)

Bjørn Amigo40: October 28, 1999 12:00 AM
Hei. Jeg kjøpte en Amigo 40 i sommer. Er det noen andre med i denne gruppen som har denne båten?

Jonas A23/134: October 30, 1999 12:00 AM
Hej Björn A-40! Amigo 40 är väll en båt av kostertyp,dvs. spetsig akter? Har du en aning om hur många det är Byggda?MVH: Jonas

Bjørn A40: October 31, 1999 12:00 AM
Hei Jonas. Ja det er en Kostertype. Etter min smak meget vakker. Jeg tror det er bygd 49 stk. Jeg vet om navnene på ca 10 stk. fra Kryssarklubbes årbok. Mange av båtene ble solgt til Tyskland. Bjørn

Henrik Amigo 23: November 4, 1999 12:00 AM
Hej Björn ! Vet du någon website där det finns en bild på Amigo 40? Jag är väldigt nyfiken på den båten, och på 33:an också. Det vore fint att få in bilder här på Amigosällskapet.Och Björns mailadress och båtnummer förstås...

Peter: November 6, 1999 12:00 AM
Jonas
A23/134!Kontakta mej! E-mail:
peter.rajamaki@eckerolinjen.fi Tel hem . + 358 1812063

Arvid Amigo27: November 30, 2000 2:54 AM
Hej Kari!
Jag har visserligen en A-27:a men jag tror att riggen är snarlik. Det fäste som håller bommen på plats är inte tillräckligt kraftigt för att vara enda fixeringen under segling. Det man gör i stället är att hissa upp bommen med fallet när man sätter segel. (Bommen hänger i seglet) Bommen hålls ner av bomm-nedhalet (eller Cunningham, längst förut på bommen, ner till mastfoten), kick (ca 1,5 m akter om bomm- nedhalet, net till mastfoten) och storskot. Om det inte går att hissa upp bommen så mycket att den inte skaver på sprayhooden, beror det på att seglet är aningens för stort (dvs för högt) alternativt att något tar emot innan seglet är i topp.
Mitt förslag på åtgärd är att fälla ner sprayhooden om det skaver oroväckande mycket. (Om du undrar vad jag menar med att hissa up bommen i seglet, kan du prova att ta ett rev i storen, du kommer då kunna hissa upp bommen mycket högre om du vill.)
Spaken som du skruvat på är bara till för att hålla upp bommen när man inte har segel satta, om den är åtskruvad när man sätter segel är det svårt att sträcka upp mastliket. OK?

Kari Amigo 23: November 30, 2000 2:55 AM
Hej Arvid !
Tack för tipsen. Det gäller mao att lära sig få upp och fast grejerna i rätt ordning.

Henrik Amigo23: November 30, 2000 2:55 AM
Kari! Ett tips till. När du hissar storseglet, kan du ha någon att titta upp i masttoppen med en kikare, och när seglet är så högt upp som det går (innan vajeröglan går in i blocket i toppen), och skäddan går klar för häckstaget, så märker du fallet med en filtpenna cirka 30 cm upp från astfoten (mellan foten och knapen/vinschen), och sätter ett streck (eller en tejpbit) på masten precis för märket. Nu kan du hissa storseglet rätt utan att behöva kisa upp i masten för att se om det är i topp. Sparar ögon, nackmuskler och utrustning. Om man hissar tills det tar emot så kan man skada blocket eller vajern. Dessutom tar toppen på seglet lätt i häckstaget om seglet är för högt uppe.

Per: December 3, 2000 6:49 AM
Hej Amigoseglare! Jag har ett knepigt motorproblem:
Min Amigo 27 har en Yanmar YSB 8, original, renoverad-92. Problemet är att den ibland, oregelbundet, går ner i varv och stannar, främst vid krängning i längsled. Då måste jag vänta ett tag innan motorn startar igen. Jag kan oftast inte framkalla felet själv för att visa andra. Så två riktiga Yanmarexperter, yrkesmän alltså, har vid olika tillfällen varit med ombord, får att åtgärda felet, men då har det inte uppstått! Men när de gått iland och jag rundrat udden har felet kommit igen.... Inte så kul alltså, problemet kommer när man som bäst behöver motorn, när jag revat för att gå in i hamn, i farleder med mycket trafik och båten full av barn etc. Ibland är motorn mycket känslig; om jag ensam ombord går för motor på stilla vatten och gör ett ärende upp på fördäck kan det inträffa. Går jag sen akteröver kan motorn ta sig igen. Under de två säsonger jag ägt båten har felet hela tiden funnits, så nog har det uppstått incidenter... Mina åtgärder har hittills varit; bytt alla drivmedelslangar och slangklämmor, bytt filter, demonterat tanken och rengjort den, bytt allt drivmedel, kört med öppet tanklock (om det skulle handla om vacuum), bytt drivmedelstappen i tanken, fyllt diesel i en upp- och nedvänd petflaska, luftat den och tagit ner drivmedlet rakt ner i pumpen samt kollat och bytt en ventilfjäder och kula (tror jag att de hette). Spridarduschen är OK, även enligt fackmännen. Vissa drivmedelsslangar är nog något kortare nu, men där kan väl felet inte sitta, båten har ju så kallad falltank, dvs ingen elektrisk bränslepump. Så bara det rinner ner i tillräcklig mängd ska det ju funka. Jag har också fått höra lite mer komplexa tips exempelvis om överdrivna - och mot motorn gående - rörelser i propelleraxeln vid yttre påverkan, ex vågor och roderförändringar, som kan framkalla denna typ av problem. Men där (och egentligen långt tidigare går gränsen för vad jag behärskar). Har någon annan träffat på detta? Någon som har någon bra idé? Att byta motor är ju inte helt gratis... Hälsningar/Per

Kari Amigo 23: December 7, 2000 11:34 AM
Hej Amigos ! Här kommer en gammal fråga som jag tror försvann vid omläggningen av hemsidan: Är det någon som känner till vad man ska ha för kulör på gelcoatspackel till A23 -77 ??

ERIK AMIGO 23: December 8, 2000 3:04 AM
Hej! Är det någon som kan rekommendera oss vad vi skall göra med teakrelingen på vår Amigo 23:a, nu när vi har slipat den ren från gammal lack. Benarolja har jag tagit på rorkult, dörr, och andra smådetaljer - det blir som nytt igen. Skall man lägga på Benarolja även på relingen, eller skall det vara lack för att skydda ordentligt från skav och stötar? Och i så fall vilken lack skall man lägga på? Vore tacksam för svar ERIK

Amigo 27 Solaz: December 8, 2000 4:13 AM
Erik! Jag använder Benar även på relinglisten. Fungerar mycket bra. Den är mjukare än lack, men mycket lätt att bättra på. Det blir ju avskavingar emellanåt, oavsett vad man lägger på. Benaroljan med UV-skydd och lite pigment ger en mörkbrun färg som jag tycker ger fin kontrast till ett vitt skrov och däck. Vänlig hälsning, Ulf

ERIK AMIGO 23: December 8, 2000 4:17 AM
Två frågor till... 1) Toalett Vi skall installera en spoltoa i vår Amigo 23:a och behöver lite tips inför själva installationen. Toan är en PAR (lilla modellen). Skall vi ha tank och var skall vi i så fall placera den?
Septitanken kommer vi att svetsa själva. Hur är det med slangar och vattennivån i Amigon (med tanke på baksug) och dessutom ventillationen och genomföringar. 2) Silva logg Har någon tips på var/hur vi skall placera Silva Star loggen (instrumentet) och de två givarna (logg och lod) på bästa vis. Vore tacksam för synpunkter på ovanstående... MVH ERIK RÄF

Benarolja: December 8, 2000 4:20 AM
Ulf! Jag tackar för tips ang Benaroljan... MVH ER

Per: December 9, 2000 9:01 AM
Om trädetaljerna. I somras slipade jag ner allt yttre trä till trärent; rorkult, lucka, grabbhantag och relingslist. Jag ville få dem högblanka med viss mörkrödton och strök dem med International Scooner 8 ggr, våtslipade fint mellan gångerna. I de första lagren blandade jag i ca 10%(tror jag det var) International mahognybets. Ät mycket nöjd med både tonen och djupglansen. Att stryka många gånger är viktigt, gör man det så blir utan till slut alldeles slät. Jag tycker det är värt att använda en bättre fernissa som Scooner som innehåller tungoljor) än vanlig fernissa som visserligen är billigare men som inte alls ger samma resultat. Och det är ju så litet som ska strykas!

Peter: December 10, 2000 8:23 AM
När ändrades Amigo 23 beträffande fönstren i ruffsidorna. En del modeller har två mindre fönster längst fram och andra har bara ett litet fönster. Vilket är originalet?

Mikael Romero: December 11, 2000 3:33 AM
Hej, är det någon som mätt upp dynorna i en Amigo 23 och därmed har måtten, om de nu är detsamma och inte avviker mellan båtar?

Svar ang dynor: December 11, 2000 12:41 PM
Vad gäller längden mätte jag dynorna i vår Amigo 23 från -76 i somras och de har följande mått (om jag nu minns rätt): 1,90 sb, 1,80 bb, 2,10 vardera i förpiken. Bredden är helt ok för mig som är 1,80 lång och normalbred! MVH ER

Henrik A23 Juni: December 11, 2000 3:25 PM
Peter, Mikael! Dynorna är olika i olika båtar, så det är nog bara att mäta. Min båt har t.ex. extralång SB-koj och enligt ritningen ska pentryt till BB vara långskepps, men i min (och också i andra, har jag sett) båtar är det på tvären, vilket ger längre BB-koj också. Standard är väl bara ett litet fönster. Jag fick se ordern med vilken min båt beställdes, och enligt den betalade man extra för ett litet fönster till.
Tack Ulf för oljetipsen. Har nån av er råkat ut för att fogen mellan kojsargarna och skrovet är sprucken? Vilken pasta/massa skall man "limma med"?
Henrik

Henrik A23 Juni: December 11, 2000 3:28 PM
Ett par saker till. Den legendariske båtkonstruktören Olin Stephens' bror Rod sa att en koj inte får vara mer än 55 cm bred vid axlarna, annars kan man inte sova under segling. Bara som ett argument mot dem som skryter med sina stora båtar och dubbelsängar.
Om teak - min pappa lärde mej att man inte ska lacka (fernissa) teak, för fettet i träslaget gör att lacket släpper förr eller senare. Hur är det?

Amigo 27 Solaz: December 13, 2000 6:51 AM
Erik,
här skall du få höra vad jag gjorde. Amigo 27:an vi köpte för några år sedan hade en spoltoa, men utan hålltank och höga slangböjar med vakuumventiler. Jag såg framför mig en kompletterad installation där förpiken blev full med toaprylar. Därför slet jag ut allting, lät varvet plasta igen de två skrovgenomföringarna - och satte in en liten kemtoa! Nu är det rent från slangar och gott om plats. Räcker gott för någon natt i naturhamn. Annars utnyttjar vi faciliteter i hamnarna.
M v h, Ulf

Mikael Romero: December 15, 2000 3:17 AM
Ännu en fråga. Drevfettet till propelleraxeln. Det ska om jag förstår saken rätt pressas ut hela vägen. Men den lilla oljekopp som jag har kan jag knappast få det trycket. Som det är nu fyller jag bara på och sedan skruvar jag i ett "lås" som ska pressa på. Men är det verkligen tillräckligt? Är det någon som har några allmänna råd - kring detta?

Propelleraxeln: December 15, 2000 7:09 AM
Mikael! Jag har ett råd, även om mina erfarenheter i detta fall kommer från en Maxi 95:a. I denna båt var det som du beskriver en liten kopp som man skulle fylla med fett och skruva igen. Detta håller tätt så länge som bussningarna kring propelleraxeln är täta och fettet inte kan sippra ut. Om propelleraxeln börjar läcka måste troligen dessa bussningar bytas. På nämda Maxi 95:a läckte det mellan varven ganska rejält, speciellt när man backade. På min A27:a har jag en annan konstruktion med olja i stället för fett. Man häller på så att det står olja ett par dm upp i slangen ner till själva tätningen. Detta har hittils varit helt problemfritt.
Arvid

Per: December 15, 2000 10:51 AM
Propelleraxeln. På min A27 ger jag en liten snaps med motorolja, några cl blir det väl, varje gång/dag jag startar motorn. Det ska visst vara fett egentligen. Men detta sätt funkar bra.

ERIK: December 17, 2000 4:30 PM
Är det fler än jag som ej kan se alla amigo-bilder under fliken "bilder"? Av vissa bilder blir det bara ett kryss - det vore kul att se dem. Något för Henrik kanske...?
MVH ER

Henrik: December 21, 2000 7:48 AM
Bilderna verkar funka olika beroende på dag, tid och förbindelse. På sistone har jag inte själv haft problem, men om ni har sådana, så varför inte kolla med eboards egen info (e-postlänken finns på sidan). Per Simonsson har fixat info om oss till bl.a. Seglings hemsida, och det droppar in nyfikna i en jämn ström. Den här hemsidan har besökts nästan 360 gånger redan!
Tack Jörgen, Bo och Birger för de fina bilderna och ritningarna på Amigo 33:an!