Per A23/220 Rapa Nui: January 1, 2003 1:03 PM
Hej!
Peter -jag skulle avråda från skruv, som kan gänga ur sig/upp borrhålet. Se bara
till att få tag på tillräckligt kraftiga nitar, tång kan du kanske hyra...
Henrik A23 "JUNI": January 3, 2003 10:38 AM
Hej Magnus!
Jag flyttade batteriet till skansen i våras. Under SB koj närmast ruffskottet.
En formskuren klots (c. 20 cm hög på akterkant/midskeppssidan) av cellplast blev
ett bra underlag för att få batteriet att stå vågrätt i det assymetriska
utrymmet, och en spännrem runt batteriet och genom en bygel i skottet håller
batteriet på plats. Det fanns utrymme i kabelröret under däck för nya sladdar,
vilkjet behövdes eftersom jag placerade elcentralen i stickkojen.
Två fördelar med placeringen: Viktfördelningen i båten blev bättre och jag kan
utan samvetsbetänkligheter ha bensintanken till snurran i sittbrunnsstuven.
Gott nytt år!
Henrik
Ola/A23 115Ariel: January 9, 2003 9:35 AM
God fortsättning på er alla!
Även jag har batteriet monterat i stuvfacket, men funderar på att flytta detta,
efter en otäck incident i somras.. Jag skulle lossa på kabeln från batteripolen,
och kom då i kontakt med den rostfria bensintanken, med min tång... Det fräste
inifrån tanken, och tången fick ena hörnet avsvetsad! Tur att tanken var
nästanfull!
Patrik A23/60Naranja: January 9, 2003 2:25 PM
Batterifrågan...
Ytterligare en variant som jag har i min båt är att ha batteriet under förpiken
på sb sidan. Där finns plats för ytterligare ett vilket kan vara bra om man vill
installera kyl vilket jag funderar på. Den skulle i sådana fall också sitta i
förpiken, antingen under bb bingen eller i mitten.
Denna placering av batteriet tycker jag är bra eftersom att det då inte snor
utrymme varken i sittbrunnsfacket eller i skansen där man (jag) ändå brukar ha
rätt mycket prylar. Bra för viktfördelningen också. Hjälper till att minska
risken för blöta fötter.
Patrik Friberg
Rolf "A23 Irene": January 10, 2003 3:41 PM
God fortsättning på er "Amigosar".
Batteri placeringen i förpiken är inte så dumt, får bli under bb koj, sb kojen
har inte full längd på grund av att jag har ett par hyllor mot skottet i
förpiken. Jag skippade orginal tanken till snurran, tyckte att den tog för stor
plats i stuvfacket, skaffade istället 2st jeepdunkar på vardera 10 liter. Har en
i reserv framme i förpiken, den andra passar perfekt mot akterspegeln i
sittbrunnen, där den är fastspänd med en rem genom 2st öglor skruvade i
akterspegeln, funkar perfekt. Är lätt att ta med hem, stöldsäkert. Funderar på
att byta ut fallen i vår, har nu wire i masten och lina i slutet men är inte
säker på att linhjulen i masten passar till lina. Är det någon som har
erfarenhet av lina hela vägen?
Det går mot ljusare tider !
Rolf
Anonymous: January 13, 2003 3:40 AM
No message posted
Magnus A23: January 15, 2003 4:45 AM
Är det någon som har en sprayhood från Rasmussons Segelmakeri i Marstrand? Hur
var i så fall resultatet m.m.
Sprayhood och bågar för 3130 kr....verkar bra!
Patrik A23/60Naranja: January 15, 2003 10:43 AM
Magnus, det där med en komplett sprayhood för 3130 kr. verkar ju helt klart
intressant. Jag ska också köpa ny sprayhood nu när som helst men inget bud har
varit så lågt. Kappelkungen tar 6500 kr. Vet du om Rasmussons syr efter mallar
eller om de mäter på plats?
Jag tar och lägger in en fråga om Rasmussons sprayhoods på sailguides båtforum
så kan jag meddela här om jag får några svar.
Patrik
Magnus A23: January 16, 2003 2:56 AM
Patrik!
Dom syr efter mallar! Dom sa att det var dom som tog fram den ursprungliga
sprayhooden till Arksund och A23.
Det verkar ju rimligt eftersom båten byggdes på Öckerö och Marstrand ligger
såpas nära.....
Håkan A27 "Rö": January 22, 2003 6:15 AM
10 dagar kvar till båtmässan i Göteborg.
Snart börjar båtsäsongen.
Ulf/Myrtel A23 Dafne: January 24, 2003 3:10 AM
Här vårt första inlägg såsom nyblivna A23-ägare...!
1) Vid besiktningen uppmanades vi att inskaffa en fast monterad länspump,
handdriven t ex. Förslag på bra länspump? Och var i båten bör den lämpligen
monteras?
2) Vi tänker skaffa en mobiltelefon som passar att ta med, dvs som har lång
stand by-tid (eftersom man väl inte kan ladda en mobiltelefon i båten). Förslag
på bra modell?
Magnus A23: January 24, 2003 12:14 PM
Ulf/Myrtel!!
Kul med nyblivna ägare av Amigo 23!! Ett bra val...
Jag rekommenderar att ni installerar en handdriven länspump i stuvfacket på BB
sida. Direkt in till vänster i stuvfacket, på "skottet" ut mot sittbrunnen har
jag min installerad så att handtaget är lätt greppbart i horisontell riktning...
Länspumpar är av varierande kvalitet....allt från 195 kr på BILTEMA till "för
mycket" i välsorterade båtbutiker. Jag skulle dock rekommendera en pump av
märket Whale.
Gå in i en välsorterad båtbutik o kolla runt lite. Det händer ju att dom har
lite "vinterpriser" så här års...
Mobiltelefoner kan jag inte så mycket om...har själv en nokia med telia-
abonnemang. Jag har bra teckning i princip överallt. MEN - lita inte allt för
mycket på mobilen, dom kan strula.
Lycka till med båten!
A27 Dorado: January 24, 2003 12:20 PM
Jag köpte en ny sprayhood till min 27a
för 3000 kr( utan bågar) på Ekroth
KAPELLMAKERI i Stockholm. kolla priset
där
Karl Sitell: January 25, 2003 7:24 AM
Hej
Jag funderar på att köpa en Amigo 23 till våren. Frågan är lite om jag skall
satsa på en med inombordare eller om det är enklare/billigare att ha en båt med
utombordare. Vad har ni för åsikter om detta?
Karl Sitell: January 25, 2003 7:25 AM
Hej
Jag har en fundering till. Är det någon som känner till en rimligt billig
vindroderlösning till Amigo 23?
Patrik A23/60Naranja: January 25, 2003 11:47 AM
Karl!
Innan jag köpte en A23 förra året så funderade jag på samma sak. Mitt val blev
innombordare.
Några fördelar med innombordare:
- En innombordares generator kan ladda batteriet i båten på ett effektivt sätt.
Bra om man vill ha kylskåp etc.
- En Amigo 23:a är en vacker båt. En utombordare är ful.
- En innombordare blir knappast stulen.
- känslan, en encylindrig 4-taktsinnombordare låter mysigare än en 2-
taktssnurra. Det känns rejälare på nåt vis.
- Diesel är inte lika brandfarligt som bensin.
- Driftsäkerheten är oftast högre*.
Några fördelar med utombordare:
- Spar vikt.
- Ingen propeller under vattnet vid segling som bromsar.
- Snor inte en massa utrymme i båten.
- Lättare att kontrollera båten vid back.
- När den går sönder är det enklare är det enklare att ta en liten motor till
verkstad än en hel båt*.
*
Det sista skälet för respektive motor har jag själv erfarenhet av. Min
innombordare (Volvo Penta MD5a) rasade i somras. Fick besked från verkstaden
(som tar 600 kr i timmen + moms...) att den var helt slut och inte kunde lagas.
En lika dan motor fanns i Västerås till salu för 6000kr.
111 kilo trasig motor ut och 111 kilo hel motor in.
Vad har jag lärt mig av det som jag dela med mig av?
Var noggrann med sånt i köpekontraktet! Det var inte jag men säljaren (Torbjörn
Eriksson, Svenska koster) tyckte att han hade ett moraliskt ansvar och tog helt
frivilligt på sig kostnaden för hela kalaset.
Om motorn funkar bra, oavsett typ, så är det inte särskilt mycket jobb med den.
Jag menar, så länge den funkar så är det ju bara att vrida på nyckeln eller dra
i snöret. Innombordare kräver vinterkonservering men är inget komplicerat.
Patrik
Magnus, A23: January 26, 2003 2:53 PM
Karl!!
Det finns egentligen bara 3 fördelar med utombordare (som jag tycker):
* Båtpriset blir inte lika högt
* Utombordaren kan hissas upp när du seglar och sparar på så vis lite
vattenmotstånd.
* Det är lätt att lyfta av motorn vid säsongens slut och förvara denna inomhus.
(har själv utombordare)
Henrik (ub) "Juni": January 27, 2003 8:16 AM
Två fördelar till:
-Det luktar aldrig diesel i båten och det kommer aldrig olja i kölsvinet.
-Det kostar mycket mindre att byta motor.
Nackdelen med att den är ful håller jag med om. Fast man KAN ju lyfta av den och
lägga den i båten (eller på bryggan)
Anonymous: January 27, 2003 11:36 AM
Jag håller med om fördelarna som ni framhåller (med utombordare).
Det man framförallt missar med utombordare, som jag ser det, är möjligheten att
kunna ladda batterierna.
Själv vill jag gärna kunna ha båtvärmare (som drar ström), och när man seglar
med små barn är det
också användbart med en "autopilot" (ännu mer ström).
Vidare borde det vara säkrare med inombordare om man tvingas gå för motor in och
ut ur hamnar i hårt
väder.
Förresten, ytterligare en fördel med utombordare borde vara att den inte väger
så mycket och att man får
mer stuvutrymme i båten!
Erik Räf, So Long: January 29, 2003 8:08 AM
Hej på Er!
Ang inom- eller utombordare
Har själv bara erfarenhet av inombordare och är odelat positiv till det. Kan
helt klart rekommendera
slitvargen Yanmar YSB 8 som räcker gott och väl till båtstorleken. De dagar det
inte gick att segla i
somras (inga höga vindstyrkor) blev det mycket motor och då är inombordare att
föredra tycker jag, det är
bra driv och låg bränsleförbrukning, ca 0,18 l/sjömil. Sedan beror det på var du
skall segla, inomskärs
eller utomskärs, respektive på Vänern. Vid höga/stora vågor inbillar jag mig att
inombordaren är en klar
fördel då propellern hela tiden ligger stadigt i vattnet (har sett ett flertal
IF-båtar med vispen ovanför ytan,
vet inte om det även gäller amigobåtarna). Men det är klart, ifall
utgångspunkten är att du mestadels skall
segla och bara använda motorn i nödfall måste utombordaren vara en klar fördel,
då den är lätt och
utrymme ges till mer stuv.
Till helgen är det båtmässan i Göteborg!!!
Med vänlig hälsning
ERIK RÄF
Henrik A23 "JUNI": January 29, 2003 9:27 AM
Det intressanta är väl om det finns orsak att byta från det ena till det andra.
Ekonomiskt är det ett större
projekt att installera en inombordare. Att hänga på en snurra är billigt (och
min snurra har förresten bra
likströmsgenerator; laddar med 4A om jag inte minns fel). På "JUNI" bytte förra
ägaren ut Albinmotorn
mot en snurra när den förstnämnda tog slut. Att byta till en ny diesel skulle i
hans situation ha kostat för
mycket.
Utombordare ger en överlägsen manöverförmåga, särskilt vid back, men det är ju
inte alla som behöver
detta. Snurran drar dessvärre betydligt mer bränsle och bensin dessutom, vilket
är dyrare och mer
brandfarligt. Däremot ska man nog köra en jädrans massa om man ska köra upp
prisskillnaden.
Fyrtaktare är mer ekonomiska, men inte heller här är bränslekostnaden motiv nog
att nyinvestera. Men
däremot miljöhänsyn och det faktum att det är jobbigt att förvara mycket bensin
ombord.
Jag skulle personligen säga såhär:
UTOMBORDARE ska man ha eller behålla om man
- använder motorn bara när vinden tar slut.
- har ont om pengar eller andra prioriteringar
- tål utseendet och ljudet (fyrtaktare är tysta)
- har en trång båtplats eller annars är beroende av finlir i hamn.
INOMBORDARE ska man ha eller behålla om man
- kör motor för att tex komma i hamn från öppen sjö vid överslagsväder
- har råd
- gillar tufftuff-känslan och det sega draget i en axeldriven propeller
- är en ordentlig person, eftersom brister i underhållet lätt leder till
oväntade motorstopp. Och när
inombordaren pajar står båten.
Kommentarer?
frankr: February 9, 2003 9:41 AM
Hej,
jag är nu oxo Amigo23 ägare sen en vecka! min första båt. Som tur finns den här
web siten för tips.
Hur vet man vilket produkionsnummer ens båt har? Båten är från 73.
Normalt skriva jag Engelska eller Tyska, så jag hoppas att jag gjorde inte för
många stavfel....
frank
Mats A32 marcelina: February 10, 2003 1:10 AM
Hej på er alla glada Amigosar,
Kul att följa dialogerna på den här sidan. betr. sprayhood, jag köpte min hos
Rössykapell i Smögen. Arne
lät sy sprayhood och segelkapell där från mitten av 70-talet. De har alla
mallar. Betr utomhusmotor, håller
med att den drar en del bränsle, är ful till båten och lever alldeles
förfärligt. Dock, manövereringen är
utomordentligt bra, sköter man motorn håller den mycket länge. Nu har jag haft
min Evinrude 6:a sedan
1978. Det är dags att gå framåt. En Honda 8:a med elstart ska monteras på båten
i sommar. 6:an går till
yngsta dottern. Hondan har en bättre bränsle ekonomi men bäger lite mer. Det gör
inget, jag har inte
bråttom.
Hejs
Mats
Ulf/Myrtel A23: February 11, 2003 9:12 AM
Vi tycker det vore trevligt om det bland alla Amigo-ägare anordnades en liten
anspråkslös tävling om
härligaste bilden att ha som skrivbordsbild på datorn, dvs en bild (färgfoto)
där en Amigo-båt finns med!
Anonymous: February 12, 2003 12:25 AM
Hejsan!
Tacksam för lite åsikter & tips till en nybörjare från någon erfaren Amigo
seglare.
Är Amigo 27 en bra nybörjar båt?
Vad bör man se upp med vid köp?
Hur seglar den?
Kränger den kraftigt?
mm?
Henrik A23 Juni: February 12, 2003 1:49 AM
Hallå allihopa! I tidningen Segling nr 2 / 2003, ute 4 mars, kommer en artikel
om Amigo 27 ! Bengt
Jörnstedt har varit i kontakt med många amigoseglare och lovade också berätta om
amigosällskapet. Jag
är nyfiken.
Ulf och Myrtel! Fin idé med tävlingen, fast redan nu kan man ju ladda ner bilder
från den här hemsidan.
Själv använder jag förstås min egen båt på skrivbordet, och jag misstänker att
de flesta gör det om det
bara finns en sådan bild. Så, i brist på Dafne kan ni ju använda Juni så länge.
;-)
Våren kommer! Båtmässan i Helsingfors pågår. Allt för sjön i Stockholm öppnar 28
februari. I fjol var det
amigoträff på mässan. Vem är på väg detta år? Träff lördag 8 mars kanske?
Hans Olof H. A23 178: February 12, 2003 11:40 AM
Hej alla
Diana har legat uppe (inne) nu i snart två år med renslipad botten och torkat.
Nu är det snart dags att
lägga på epoxi. Har funderat mycket på vad jag kan göra åt rodret. Som många
andra har jag fått tömma
ut vatten varje höst efter upptagning. Det kommer troligren in via bulthålet
till rorkulten. Tack och lov är
rodret helt friskt utan delaminering eller andra skador.
Jag ha funderat på att spruta det med polyuretanskum, för att fylla ut de
håligheter vattnet (ca: 2-3 liter)
nu samlas i. Någon som har prövat eller har åsikter erfarenheter om/av den
metoden?
hälsnigar
HO
Kari A23 "Amphora": February 13, 2003 2:42 AM
Hej!
Jag har precis skaffat ett Raymarine L265 ekolod med aktergivare. Den kunde
enligt försäljaren även
monteras inombords. Man skulle då limma fast ett rör eller liknande som rymmer
givaren och sedan fylla
hela härligheten med olja. Tacksam för erfarenheter/tips innan jag kastar mig
över projektet.
Karl Sitell: February 13, 2003 11:55 AM
Hej!
Jag tänkte nog besöka mässan den nionde mars. Så om det blir en amigoträff den
dagen dyker jag upp!
Birger A 33: February 13, 2003 1:21 PM
Ang. sprayhood. Vi lät sy ett nytt förra året hos "Seva Kapell" i Torshälla.
Priset var visst 2800:- Hon har
inga mallar, men har man kvar det gamla så syr hon ett likadant. Vi fick lite
extra, som fästen för
sittbrunnskapell som hon även färdigställde.
Vi har ett gammalt ekolod med fastlimmat "rör" i förpiken, fyllt med olja. HJar
alltid fungerat utmärkt.
A23 nr 256 "Humle": February 14, 2003 12:01 AM
Angående inombordare eller utombordare.
Till Amigo 23 passar en elektrisk inombordare utmärkt. Man kan välja på flera
fabrikat t.ex. OzDrive i
Göteborg eller Vetus i Holland. OzDrive är på 4 kW och pricis lagom för Amigo
23. Fördelar: Den är tyst,
lätt,liten lättstartad, miljövänlig, luktar inte, lättinstallerad, servicefri,
behöver ej noggrann inriktning, går
som generator och laddas vid segling eller kan laddas med landström.
Nackdelar: Propellern bromsar vid segling, kräver 2 till 4 stycken 12V batterier
samt laddare, kan högst
köras 3 till 6 timmar mellan laddningar.
P.S. De kan vara roligt att höra " Det var f-n vad den Amigon går bra i
lättvind! "
Anonymous: February 14, 2003 2:08 PM
No message posted
Fredrik A23 Sonia: February 15, 2003 2:41 AM
Hej,
EKOLOD:Monterade givaren till Sonias ekolod limmad i en silikonklump direkt mot
skrovets insida
(slipade bort topcoaten innan pålimning). Har funkat bra. Leta upp ett bra
ställe genom att trycka givaren
mot en vattenfylld plastpåse på skrovet - lägsta förstärkning på ekolodet som
ger bästa eko eftersträvas.
Monteras givaren för om kölen har man stor nytta av ekolodet när man nosar in
till okända
förtöjningsplatser - bra då om det går att avläsa från rorsmans plats.
Hej då!
Fredrik A23 Sonia: February 15, 2003 12:26 PM
Hej igen,
RODER: Vid ett besök på Amigo-varvet i slutet av 70-talet tittade jag på när de
skumfyllde ett roder. Två
hål borrades under vattenlinjen och 2-komponents skum hälldes i. Träreglar på
ömse sidor roderbladet
fastspända med skruvtvingar hade monterats för att undvika det expanderande
skummet att spräcka
rodret. Gjorde motsvarande arbete på Sonias roder - dock med 1-komponents
fogskum. Har funkat OK.
Tror dock att 2-komponentsskum är att föredra då det flyter ut bättre.
eh då!
Fredrik A23 Sonia: February 15, 2003 12:39 PM
Hej igen igen,
LÄNSPUMP: Monterade en länspump i fotändan av Sonias SB stickkoj. I ett
däcksbeslag placerat på
toftfronten under rorkulten sticker man in det löstagbara pumphandtaget.
Avloppsslangen går i en rejäl
uppåtböj innan den mynnar i en genomföring på akterspegeln.
Tanken med placering var att man skulle kunna sitta och segla samtidigt som man
pumpade för fullt. Har
som tur är sluppit använda pumpen under så dramatiska situationer.
Hej då!
Fredrik A23 Sonia: February 15, 2003 1:20 PM
Hej igen igen igen,
VINDRODER: När jag nosat runt på olika seglingssajter har tips och ritningar på
olika vindroder dykt upp
titt som tätt - stor källa till kunskap kan jag tro.
Fick själv ett vindroder av en vänlig hamnkapten i Newhaven på Englands sydkust
när jag seglade förbi
där för 25 år sedan. Det var av märket QME och var av enkel pendeltyp som genom
linor påverkade
rorkulten. Fick det aldrig att funka på Sonia - kraften räckte inte till att
parera lovgirigheten vid ökande
vind. Gav bort det till någon seglare jag mötte i Medelhavet.
Skulle tro att man måste ha någon typ av servoroder, gärna placerat på rodrets
akterkant, för att få
tillräcklig kraft. Tror att vindroder passar bäst för riktiga oceanseglare.
Själv köpte jag så småningom en Autohelm, vilken varit till underbar hjälp under
många sjömil - kan varmt
rekommenderas. Klarar allt från motorgång i stiltje till förhållandevis kraftig
vind och sjö. Problem endast
vid slör och läns i kraftig vind och sjö. Elmotorn i min Automhelm gav upp under
en färd under dylika
förhållanden(en tidig vårseglats Åhus-Visby). Gick dock att byta ut för en
rimlig slant.
Min Autohelm monterade jag direkt på sargkanten (borra hål+lite silikon och i
med mässingshylsan)med
den lilla rostfria roderpiggen nerborrad i rorkulten.
Hej då!
Fredrik A23 Sonia: February 15, 2003 2:09 PM
Hej igen igen igen igen,
UTOMBORDARE: Mycket klokt har skrivts här ovan i detta ämne. Tänkte fylla på med
några
erfarenheter.
Mycket nöjd med många års okomplicerat och billigt snurreliv. Har en Yamaha 6hk
-86 vars fulla styrka
sällan utnyttjas. Laddare på 5-6A hjälper till att hålla batteriet i trim.
Otrolig manövrerbarhet uppskattas i
trånga lägen. Öronproppar är skönt vid längre tids motorgång. Läskiga
snurreerfarenheter har varit när
man skall ta sig ut ur någon liten skånsk fiskehamn med kraftig pålandsvind och
grov sjö i den smala
rännan och motorn stundtals snurrande ovan vattenytan. Med fullt gaspådrag
brukar dock aktern tryckas
ner tillräckligt.
Ett annat förbluffande fenomen inträffade i den grekiska övärlden. När vi skulle
angöra norra delen av
Amorgos i kraftig pålandsvind och grov sjö upphörde plötsligt vinden pga öns
höga berg - det blev så att
säga lä på lovartsidan - dock fortsatte de höga vågorna att piska mot klipporna
och motorn gick därför
inte att använda. Ankra upp? Nej, det var flera hundra meter djupt. Usch.
Motorn som ingick i båtköpet hade den trevliga egenheten att den både hade
komplett växel och
dessutom var omsvängbar för backning med full styrka. Var till stor hjälp när
man kört fast i någon lerbank
vid kanalfärd eller när Sonia höll på att krossas mot land när en rasande vindby
ryckt upp ankaret.
Vid nästa snurreköp skall jag leta efter en tyst, omsvängbar med kraftig
laddare.
Hej då!
Kristian A27 nr 154: February 16, 2003 3:39 AM
Det går alldeles utmärkt att ladda mobilen i båten. Skaffa en laddkabel för
bilens cigarett-tändaruttag och
montera ett sådant uttag i båtens elsystem. För några år sedan fanns
mobiltelefoner med plats för vanliga
R6-batterier, men det kanske inte går att få tag på längre. Jag hade själv en
Motorola som fungerade
alldeles utmärkt.
Ajö.
Karl Sitell: February 16, 2003 12:40 PM
Tja det verkar som det tillslut blir en A23 med inombordare för min del. Men nu
undrar jag, hur går
ekvationen båtvärmare (typ Wallas) och relativt klen laddare ihop? Måste man
förlita sig på att ladda upp
batterierna i gästhamnar när man är ute och långseglar eller räcker det lilla
tillskottet från utombordaren
och solceller? Samma sak gäller en autohelm, blir det till att bunkra ström i
land för jämnan om man har
en sådan?
Vidare, känner någon till GE-HÅ pannan? Är det en kokseldad variant av
båtvärmare?
/karl
Är det någon som vet hur många ampere en Wallas/Autohelm drar?
Kari A23 "Amphora": February 17, 2003 6:23 AM
Karl,
Har själv en Wallas 1800B, alltså en äldre modell och den drar enligt manualen
0,65-1 A.
Karl Sitell: February 17, 2003 7:22 AM
Jag var nog lite snabb på tangenterna ovan, jag menade att skriva att det nog
blir en A23 med
UTOMbordare, därav frågan om hur det går med klen laddare och t ex värmare.
/karl
Birer: February 17, 2003 1:04 PM
Ang. GE-HÅ-panna
Fortsättning: February 17, 2003 1:11 PM
Vi har haft Ge-Hå sedan båten var ny 1981. Fungerar alltid och krånglar aldrig.
Bränslet är fotogen. En
liter räcker ca 10 timmar. -Beror på vilken effekt man tar ut. Har numera en C-
pump monterad liksom en
varmluftsfläkt -används sällan. Systemet fungerar med självcirkulation. =ingen
ström.
Magnus A23: February 17, 2003 2:35 PM
Angående värmare:
Jag har en wallas i min båt som max 0,5 Ah. Jag har utombordare utan
batteriladdare, vilket innebär att
jag inte får någon laddning om jag inte kopplar upp mig mot landström. Jag har
ett fritidsbatteri på 75 Ah
som jag laddar max 2 ggr per säsong. Batteriet är av sådan typ att det tål "att
dras ur" till skillnad från ett
Start-batteri. Detta system funkar perfekt. Jag slösar heller inte direkt med
elen.
Hls Magnus
Fredrik A23 nr188: February 17, 2003 3:57 PM
Hej,
kan tro att Autohelm drar ca 0,5A i genomsnitt. Stor skillnad i förbrukning
mellan en behaglig sträckbog i
loj vind och lite sjö då elmotorn bara arbetar någon sekund per minut och en
slör i kraftig vind och grov
sjö då elmotorn går för jämna.
Hej då.
Karl Sitell: February 19, 2003 6:44 AM
Tack för era upplysningar. Det verkar alltså som man klarar sig på ganska få Ah
om man hushållar med
den.
Angående Ge-Hå pannan (som ju verkar mycket passande); Var har ni den placerad?
Eftersom den
fungerar med självcirulation måste man väl ha den riktigt långt ned?
/karl
Thomas: February 20, 2003 5:51 AM
Har hittat min "dröm båt" En gul fin Amigo 27. Det finns dock en sak som jag
undrar lite över.
En tidigare ägare har haft ett varv till att gjuta på en extra tyngd utanpå
kölen. Nu har plasten släppt på ett
ställe på den "nya" köl konstruktionen varför jag är lite skeptisk. Min fråga är
om någon känner till denna
typen av arbete, hur man har utfört det samt om det är något att oroa sig för??
Patrik A23/60Naranja: February 20, 2003 9:52 AM
Hejsan!
Tänkte ta och ge min båt nya segel och ett rullsystem i vår. Nu har jag
orginalsegel från 72 så det "börjar
bli dags".
Är det någon som har lite råd och tips om vilka segelmakare som är bra? Eller om
någon vet någon
kunnig men oberoende människa att tala med.
Billigast verkar Boding vara men man vet ju att med mycket annat får man vad man
betalar för. Å andra
sidan så skulle man, om man väljer Boding kunna köpa laminatsegel i
triradialskärning för samma pris
som vanliga dacron crosscut hos exempelvis Gransegel eller UK Syverssen mfl.
Är det någon som vet vilken kvalitet (vikt) Bodings dukar håller?
Är det värt att lägga ned lite extra pengar på en Furlexrulle i stället för en
Plastimorulle?
Patrik
A 23, Magnus: February 20, 2003 11:32 AM
Patrik: Jag har enbart erfarenhet av Boding gällande segel till en HR31 -
Monsun....När det gäller sömmar
och förstärkningar är dom väldigt seriösa och noggranna. Seglet "står" även
väldigt bra. Rullsystemet till
Monsun 31 kräver tamp insydd i förliket på storseglet istället för traditionella
plasttravare. Boding sydde in
en för klen tamp, vilket resulterar i att när storseglet sätts kan tampen
"hoppa" ur rännan på masten.
Förrutom detta "lilla missöde" funkar seglet ypperligt och jag rekkomenderar dig
därför Boding. Gällande
dukvikt varierarar detta beroende på storlek på båt, du kan säkert vara med och
påverka själv.
Niclas A23 Adelante: February 22, 2003 1:09 AM
Henrik: Undrar hur det går med updateringen av medlemsregistret?
Finns det någon mer än mig som har problem med att se alla bilder på hemsidan,
flera visas bara med
röda kryss.
Henrik A23 Juni: February 23, 2003 11:02 AM
Hoj,
vilken livlig diskussion, precis den veckan jag var i Jämtland och skidade! Om
du Niclas är Niclas
Johansson och har skickat info till min nya e-postadress, så ska jag nog komma
åt den senast efter den
första mars, då jag byter jobb. Jag antar att det är det du avser med
uppdatering. Jag upptäckte också att
du finns kvar utan båt som spekulant, det ska jag fixa direkt, liksom at din båt
har fått ett namn. Det där
med de röda kryssen är ett otyg som vi inte har kommit på lösningen till. Det är
INTE ö- och ä-prickar i
filnamnen, jag tror snarast på individuella olikheter i anslutningarna. På
jobbet ser jag alla bilder, men i
datorer med långsammare anslutning har det varit problem.
Jag tycker fortfarande att eboard är ett gott alternativ i väntan på någon som
bygger en lika enkel och
lättskött hemsida på någon annan server. Eboard finns i Boston, Mass, och det
kan ju vara atlantkabeln
som ger en del av problemen. Annars funkar det fint, även om det är dags för de
årliga 29 dollrarna om
en tid. Men det är billigt för en hemsida som är oberoende av min egen
datoranslutning, tycker jag. Men
förslag mottages samt granskas kritiskt med ovannämnda kriterier.
Fredrik /Sonia!
Tack för goda tips och skulle inte du kunna skriva några rader om din
medelhavsfärd? Det låter som om
du hade skaffat dej erfarenheter helt i klass med Uno Hylén på sin Peru-resa. Du
hade ju också gått
Bottenviken runt, inte sant?
Thomas!
Det där kölfixeriet låter inte bra. Någon har försökt styva upp båten med extra
vikt, och det gör ju att båten
ligger djupare i vattnet, går sämre i lätt vind och dessutom tydligen har en
konstig hydrodynamisk form.
Amigon är ritad för de egenskaper hon har, och är begynnelsevek men slutstyv och
ska revas i tid.
Eftersom extrakölhärligheten sannolikt är bultad rätt igenom den gamla kölen ska
du nog kolla noga hur
det ser ut; jag skulle plocka bort det hela eller vänta på att hitta en annan
27:a. Halvfixade förbättringar
brukar bara ge problem. Är det någon i gänget som känner till sådana här
"påläggskölar" och hur de
fungerar?
Fler ålandsfarare? Jag har en fin naturhamn på gång.
Henrik
Karl Sitell: February 24, 2003 6:58 AM
Hej
Kostar det något av vara med i Amigosällskapet? Till vem betalar man i så fall?
/karl
Henrik A23 JUNI: February 24, 2003 12:24 PM
Nej Karl, det kostar inget, alla är med bara för det trevliga (och nyttiga)
kontaktnätets skull. Den här
hemsidan kostar (från och med 2002, dittills var den gratis) 29 dollar per år
(c. 250 SEK), och i fjol skickade
ett halvdussin amigosar en femtiolapp var till mej utan vidare uppmaning. I år
lägger jag ut själv, så ser vi
hur vi gör nästa år igen. Så här okomplicerat kan det vara.
Amigosällskapet har en vimpel som c. 30 av oss redan flyger under vantspridaren.
Jag har några kvar à
SEK 100, fler kan vi beställa om det verkar behövas.
Skicka dina och din båts uppgifter så är du med på listan (båt: nummer, ålder,
hemhamn, färg, ev speciell
utrustning motor etc om du vill, du: namn, epostadress och ev vanlig adress och
tel) Sen skickar jag dej en
komplett medlemslista med epost (den som finns här på hemsidan är inte alldeles
komplett, bl.a. ingår inte
folks hemadresser och telefonnummer)
Må väl och välkommen!
Henrik
LÅNGFÄRDSBERÄTTELSE!: February 26, 2003 3:33 AM
Feffe Aronssons berättelse om hur Amigo 23:an SONIA seglade till Tel-Aviv och
upp i Bottenviken står att
läsa på BILD och TEXT-fliken.
Tack Feffe för härliga bilder (i huvet)!
ÅLANDSLÄGET: February 26, 2003 3:49 AM
Amigo23
60 NARANJA Patrik Friberg, Mälaren
72 COCOTTE Åke Tylöskog, Ljusne
74 JUNI (S90) Henrik Huldén, Ingå
115 ARIEL Ola Hardebro, Norrköping
126 ELIZA Jan Molde, Rådmansö
192 LITORINA Mikael Romero, Mälaren
167 AUGUSTINA (Zittings kommer utan sin båt)
Amigo 27
73 DORADO Nils Svärd, Stockholm
Amigo33:
23 PEJA II Birger Martinsson, Eskilstuna
Karl Sitell: February 26, 2003 12:43 PM
Hej
Vi skall iväg och titta på en A23 (nummer 101, från 1973) nu till helgen. Finns
det några speciella svagheter
med A23 som man skall titta efter? (Båten har utombordsmotor.)
Brukar riggen vara ok?
Ägaren är helt säker på att kölen är av bly. Enligt honom bytte man till järnköl
1975 av kostnadsskäl, vidare
blev inredningen något enklare samma år. Är det någon som känner till att det
skulle vara på det här sättet?
(Eftersom bly har högre densitet än järn skulle man dessutom få något större
höjd i ruffen, kan detta
stämma?)
/karl
Karl Sitell: February 26, 2003 1:00 PM
Jag kan inte öppna:
Amigo_23_SONIA_seglar_långt.txt
Jag får några skumma java-fel.
Henrik A23 Juni: February 27, 2003 6:40 AM
Karl,
Amigo23:an har inga egentliga svaga punkter. Utrustningen är därför viktig för
priset. Eftersom 23:an är så
förmånlig blir ny utrustning dyr i förhållande till den billiga båten. Dynor,
kapell, segel och motor skulle jag
själv värdera högt. Men liksom på alla gamla båtar ska du titta på sådant som
slits och på sådant som kan
ha skadats av tidigare ägare; roderinfästning, luckor, skotskenor (en ägare
berättade att hans genuaskena
på fotlisten hade släppt, det är i stort sett det enda kontruktionsrelaterade
haveriet jag har hört om) Riggen
är så enkel så den kan bara vara hel eller sönder. Och vill du vara riktigt noga
ska du kolla bottnen med
fuktmätare. Gelcoat är som bekant inte vattentät. Om båten inte är
epoxibehandlad, kanske det lönar sej för
dej att göra eller låta göra det nån gång. Laminatkvaliteten på Amigo är i
allmänhet god, och tex. min båt är
(mikroskopiskt) fuktig strax under gelcoaten men har inga blåsor eller skador,
så jag väntar med
botenrenoveringen några år än.
Det där med bly och järn lär stämma, men någon volymökning i ruffen får man
inte, däremot kanske några
centimeter extra höjd i utrymmet under durken. Att dom skulle ha prutat på
inredningskvaliteten senare har
jag aldrig hört talas om. Ingen av dem jag känner till har sagt att deras nyare
båtar skulle vara sämre.
Lycka till med köpet!
Jag har bytt namn på filen med Feffes seglatsbeskrivning, och hoppas den funkar
för dej nu.
Henrik