Mattias A23/171: October 1, 2001 1:59 PM
Hej! När jag gjorde klart båten för vintern och plockade hem sakerna, upptäckte jag små mögelfläckar på genuan. Eftersom jag inte tänkt byta geuna till nästa år, så undrar jag vad man kan behandla detta med. Tål seglet att tvättas med klorinlösning, eller finns det något annat medel att använda?
Hälsningar Mattias

Olle A23 "Lyran": October 1, 2001 3:39 PM
Vill förmedla en kontakt som tillverkar värmeväxlare. Han säljer också hela sötvattenkylsystem. Mkt robusta och väldimensionerade. Bra pris. Billigare än Martec och Sen Dure. Har installerat hans sötvvattenkylningar i ett par båtar med lyckat resultat. Nyligen en i vår "nya" Lyran. Fråga mej gärna om inst.tips. Inte alltid helt lätt. En välskött marinmotor ska inte ätas upp inifrån av saltvatten anser jag.
Varsågoda: Staffan Hylmö 031-925699
MVH Olle Sandell

Paul A23 123: October 3, 2001 9:20 AM
Första fråga av många från en nybörjare. Fick vid köpet nu i sept. en massa bly att kunna packa i kölsvinet.
Kommentar?

Henrik "Juni": October 4, 2001 4:20 AM
Hej Paul! Om bly: Om din båt har inombordsmotor ska du spara blyet i land (såna massor kan det väl inte vara? två tackor är det vanliga). Blyet kan någon framtida ägare som byter motor behöva, för om det är snurra på båten, ska man ha 150 kg bly i kölsvinet på djupaste stället för att bibehålla den s.k. slutstyvheten, dvs egenskapen att båten inte kränger så mycket när det blåser friskt. Så här tror jag, och min snurreförsedda båt har två tackor i svinet ( !! ?? )

Mattias A23/171: October 4, 2001 10:51 AM
Henrik, har du verkligen 150 kg bly i kölsvinet med bara två tackor? Det blir ju 75 kg per tacka. Det låter väldigt otympligt! Min båt saknar tackor och då jag också hört att det finns vissa med tackor, har jag funderat på att gjuta några och lägga ned och se om det gör någon skillnad. Mattias

Rolf A23 "Irene": October 4, 2001 11:20 AM
Min saknar också tackor och jag har aktersnurra på min. Blir den inte väldigt baktung med dessa blytackor längst bak i kölsvinet. Jag brukar ha största ankaret, reservdunken och verktygslådan i förpiken, plus fylld vattentank för att kompensera vikten av personer i sittbrunnen, så att den seglar på vattenlinjen.

Mattias A23/171: October 5, 2001 1:41 AM
Jag är inte säker på att extra tyngd i den aktra delen av kölsvinet gör att båten blir baktung, möjligtvis marginellt. Den aktuella platsen är trots allt belägen ganska långt fram i båten, ungefär i nivå med den främre delen av sittbrunnen. Där hamnar den närmare båtens tyngdpunkt i långskeppsled, jämfört med om du sätter en massa personer i sittbrunnen.

Rolf A23 "Irene": October 5, 2001 11:01 AM
Jag skall prova nästa sommar med att lägga i tyngder i kölsvinet, och se om det blir någon ändring. Är det någon som har en aning om hur mycket det skall vara. 150 kg låter mycket eller är det riktigt? När det gäller stöttor eller vagn, så har jag en enkel vagn med bara tre stöttor, en på var sida där båten är som bredast med ca en meters bredd vid kölen och sedan snett uppåt med en justeringsskruv mot skrovsidan, sedan är det en stötta fram som lutar lite bakåt upp mot fören vid vattenlinjen, båten står alltså på hela kölen och lutar lite framåt. Detta justerar man med att palla under vagnen så att båten står vågrätt. Stöttan framme vid fören är också justerbar så att båten står stadigt. Detta har funkat bra i 26 år. Gjorde sista seglingen i strålande sol och lite vind, var härligt. Till veckan åker hon upp för i år. Rolf

Stig Berndtsson: October 5, 2001 2:47 PM
Hej Till er som har extra bly i kölsvinet. Vet ni hur mycket kölen i eran båt väger? Normalt skall kölen väga 800 kg. Men Arne Arksund nämnde en gång att en del 23:or i början av produktionen hade en köl som vägde 650 kg, detta blev dock för lite. Därför fick de extra blytackor upp till 800 kg, som senare kunde lättas på om en tung inombordare monterades. Jag vet inte om den lättare kölen var så vanlig, jag har inte tidigare träffat på någon som har haft den. Beträffande vaggor så har jag gjort min efter måtten på Arksunds transportvagga, det var den som 23:orna levererades med runt om i landet. Finns intresse kan jag mäta upp den och skicka måtten. Hälsn Stig

Henrik: October 7, 2001 12:18 PM
Stig, låter intressant med två olika kölvikter! Hur skulle det ha förverkligats? Är det månne det som är orsaken till att vissa datablad säger blyköl och andra järn? Jag skulle i så fall ha 650 kg järn och 150 kg i kölsvinet(150? - Två tackor, jovisst, men jag har naturligtvis aldrig vägt dem!) Kan du precisera när Arne A sade detta och hur han uttryckte sej. Kan det ens teoretiskt var möjligt att ändra på kölvikten från en båt till en annan, när formarna är gjorda och kölen gjuts in i plasten?

Mattias: October 7, 2001 3:16 PM
En ny fundering angående kölarna: Utrymmet mellan durken och kölen är på profilritningen betydligt större än det som finns på vår båt. På vår båt är det utrymmet c:a 2-3 cm vid skottet till förpiken och c:a 10 cm när kölsvinet börjar. I så fall skulle vår båt, byggd 1974, kunna ha en 800- köl, medan profilritningen skulle visa en båt med en köl på 650 kg. Detta kanske är lite långsökt, man kanske inte ska fästa så mycket vikt vid den ritningen? Men ändå, Henrik och ni andra, ungefär hur mycket mellanrum har ni under durken innan kölen tar vid? Det kunde vara intressant att veta om det kanske kan ligga något i det, eller om den extra vikten (mellan 800 och 650 kg) ligger någon annanstans? Mattias

Henrik: October 8, 2001 9:13 AM
Good try, Mattias, men jag har samma storlek på utrymmena som du. Ölburkar och läskflaskor får plats bara i facket längst akterut. Har någon mer plats än så? Jag är fortfarande nyfiken på vad Arne A sade till Stig B om detta. Jag ska väga blytackorna vid tillfälle. Tänk (hemska tanke) om jag har blytackorna där i onödan!

Stig Berndtsson: October 8, 2001 11:14 AM
Hej Jag kan inte exakt återge vad Arne A sade, det är 22 år sen. Men i varje fall så var 23:an från början avsedd att ha blyköl, och några exemplar lär även ha det.Gjutformen var avsedd för bly och därigenom mindre. Det blev dock för dyrt med bly, varför det istället blev järn. Några exemplar skulle dock ha fått sin järnköl gjuten i formen för bly, och därigenom för lätt, detta kompenserades då med extra blyvikter.
Mattias, profilritningen du har sett är antagligen den för blyköl. Men måtten under durken du nämner, stämmer med måtten på min båt, och där är 800kg järn Hälsn Stig

Henrik: October 8, 2001 12:25 PM
...vilket alltså skulle betyda att jag har blytackor i onödan! Stön! Men varför skulle Arne ha försett båten med tackor i onödan? m. Måste ringa förra ägaren, som köpte båten av Arne A. Återkommer. Stig, hur vet du att du har 800 kg i kölen? Har du eller någon annan vägt båten nån gång? Vad väger våra båtar egentligen? 1,6 står det i pappren.

Peter: October 9, 2001 1:59 AM
Intressant diskussion! Jag tror att jag har bly i kölen, eftersom jag har
en liten öppning i plastningen och därför kunnat komma åt kölvikten med kniv och testat "skära i". Det kändes definitivt som bly. Betyder detta då att jag har korrekt vikt (800 kg) i kölen?

Rolf A23 "Irene": October 9, 2001 5:35 AM
Henrik, väger din verkligen 1600 kg ? Min väger 1800 kg enligt pappret och har järn i kölen enligt förra ägaren som hade en diskussion med varvet om det var bly eller järn, när han köpte den, han var lovad bly men fick järn, (jag får prova med en magnet och se), med ett ökat djupgående med ca 3cm som följd, alltså 1,15m. Är det någon som mätt djupgåendet? Det är roligt med olika uppgifter och påståenden. Fortsättning följer hoppas jag.

Paul A23/123: October 9, 2001 10:39 AM
Nybörjare fråga #2 Tips om höstvård av gelcoaten, med namn på bästa produkterna?

Henrik A23 "Juni": October 12, 2001 6:18 AM
Jag ringde första ägaren till min 23:a, som också erinrade sej diskussioner om kölvikten vid den tiden (1973).
Vad som sades minns han inte. Han var dock övertygad om att min båt har blyköl. Jag ska kolla med en kompass nästa gång jag har båten på land. Om det är bly; eftersom mitt kölsvin är så trångt - ska jag utgå ifrån att min blyköl är gjuten i formen för järn??? Frågan om deplacementet återstår. Har någon en de facto - vikt?
Har någon vägt båten?
Om gelcoat. Jag fick rådet att använda Hempels Custom Marine polish både vår och höst, så hålls ytan ren och blank. Kanske måste man första gången inleda med Hull Cleaner, som innehåller oxalsyra och avlägsnar förgulnader. Det gjorde jag (Star Brite Hull Cleaner; finns bl.a. hos Hempel också ) och min båt blev faktiskt vitare och snyggare såhär.
En fråga om "snobbranden" under relingen. Min gamla tejp sitter som berget men har ingen silveryta kvar. Ska jag avlägsna den och tejpa eller måla, eller ska jag tejpa på en ny? Hurudan tejp?

Ulf A27 "Solaz": October 12, 2001 9:36 AM
Henrik, Snobbranden värmde jag bort förra året. Den var sönder på många ställen. Det gick bra med en värmepistol och en stark plastsked! Jag satte inte dit en ny tejp. Skuggan som blir av rännan bildar en ny "tejp". Snyggt och rent.

leif Johansson: October 12, 2001 3:04 PM
Ville bara tala om att jag var ute med min Amigo i går jättefint väder och bra med vind. En sak som är mindre rolig är detta med växtligheten på båten tack vare dessa "skitfärger" som finns på marknaden. Båten har aldrig gått så sakta i så kraftig vind som i går när jag kom i land så gjorde jag en okulär besiktning av botten, där var väldigt mycket godis. Jag bävar för rengöringen i höst har hört andra som har haft otroligt med växtlighet under båten i år. Dessa har lika som jag målat med VC-17. I morgon såg vädret ut att bli riktigt fint här på norrlandskusten, med en stor sol och ca:15grader. Stämmer detta skall jag och familjen ta en sista tur för året ut till någon av öarna i Hudiks skärgård för övernattning.För övrigt så tycker jag inläggen om kölarna var högintressant.

Kari A23 "Amphora": October 13, 2001 10:09 AM
Jaha, då var hon uppe på land igen. Råkade ut för ett litet missöde. Lyftbandet akter gled av och lyfte av rodret. Det var med nöd och näppe jag lyckades få tag i det innan det sjönk. Som tur var så hade vi inte hunnit lyfta så högt. Måste komma ihåg vid sjösättningen (igen ) att märka ut var banden ska sitta. Men nu var det inte det jag skulle skriva om. På tal om bottenfärger så skulle jag nog vilja rekommendera Hempels Mille Light (bor i Sundsvall). Det var lite lätt beväxning på skrovet som lossnade hur lätt som helst med hjälp av trädgårdsslang.
Ytan känns lite slemmig men ser ut som nymålad. Med högtryck eller borste får man helt rent hur enkelt som helst. Och då har vi inte seglat speciellt mycket i år, den senaste 2 månaderna knappt något alls. Dyr men bra... 

Mikael A23/185: October 14, 2001 4:56 PM
Är en nybliven Amigo 23-ägare med många frågor:
1. Jag behöver nytt storsegel. Någon som har några rekommendationer? Kanske några som är intresserade av att samköpa?
2. Min båt är försedd med utombordare och denna sitter monterad långt ut på babordsidan, med påföljd att en imponerade slagsida uppstår. I sittbrunnsluckan finns ju allt annat tungt som bensintank, batteri, dragg, etc. Upptippning begränsas av fästet för lanternan och motorn skymmer dessutom lanternan. Det verkar följaktligen smartare att flytta moton till styrbordssidan, eller får man andra problem då? Motorn sitter nu på upplyftbart aluminiumstativ och har tidigare suttit på originalfäste vilket tydligen fungerat "ännu sämre" enligt förre ägaren.
3. Är skottet till "den femte kojen" av någon betydelse för skrovet, eller kan man förstora "hålet"?
4. Någon som har ritning på en bättre rufftrappa än originalets "lösa lättippande brädlapp" (kanske bara utombordarversionerna som har denna)?
5. Förslag på gelcoatfärgnummer på överbyggnad?
Mikael Hansson mikael.hansson@hem.utfors.se

Kari A23 "Amphora": October 15, 2001 1:25 PM
Nu när skutan står på land så får man ju ha något att pyssla med i vinter. Jag har haft lite funderingar över det här med ljudisolering. När vi skaffade båten för ett år sedan så var motorn heltoisolerad. Jag köpte då några aluminiumklädda skumgummiskivor för ljuddämpning och satte fast på ytorna runt motorn, det jag kunde komma åt inifrån. Jag tänkte sätta dämparskivor på sidorna under sittbrunnen och direkt under sittbrunnsdäcket, om jag kommer åt. Sen finns det väl lite mer kompakta dämparmattor att ta till. Skulle kunna vara kul att höra hur ni har det med ljudisolering.

Kari A23 "Amphora": October 15, 2001 1:25 PM
Nu när skutan står på land så får man ju ha något att pyssla med i vinter. Jag har haft lite funderingar över det här med ljudisolering. När vi skaffade båten för ett år sedan så var motorn helt oisolerad. Jag köpte då några aluminiumklädda skumgummiskivor för ljuddämpning och satte fast på ytorna runt motorn, det jag kunde komma åt inifrån. Jag tänkte sätta dämparskivor på sidorna under sittbrunnen och direkt under sittbrunnsdäcket, om jag kommer åt. Sen finns det väl lite mer kompakta dämparmattor att ta till. Skulle kunna vara kul att höra
hur ni har det med ljudisolering.

Kari A23 "Amphora": October 16, 2001 3:53 AM
Mikael A23/185.
Angående din förfrågan om storsegel. Fick följande offert från Strömbergs segelmakeri för ett tag sedan:
"13 m² STORSEGEL CRUISING, Skärning Crosscut, 7690kr
Duk: Strong Fill Dacron, 240 BLADE
Inklusive:Märkning,4 Lattor.
Standard:Telltales vid lattfickor. Trimmlina i akterlik med lås vid rev
Kraftiga dragriktiga förstärkningar. Rostfria ringar. Säck. Uthalstravare
(Mastlik= 745 Bomlik= 295 )"
Priset är inkl moms, 10% rabatt & frakt, 24 mån garanti på form, hantverk & material. Fri översyn efter 1:a säsongen.
Har ingen egen erfarenhet av deras segel. Kör fortfarande med Syversen Original -77.

Henrik: October 16, 2001 4:55 AM
Kari och Mikael
Det är otroligt vilken betydelse för segelglädjen nya segel har. Strömbergs pris låter väldigt bra. Ur texten framgår inte om det är dubbla rev. Det ska man absolut ha. Jag har ofta seglat med bottenrevad stor och i riktigt hård vind är det "sheer delight". Formen på nya segel är sannolikt lika perfekt hos alla segelmakare, det som skiljer är detaljer samt kvalitet på arbete och duk. Mina sagesmän säger att det lönar sej att betala lite extra för en bra duk, så har man formen kvar i många år.
Mikael!
Bensintanken och batteriet ska du nog inte ha i samma box! Flytta batteriet till stickkojen så får du nog bättre balans. Flyttar du själva motorn till SB får du säkert problem med styrstången, om inte du har fjärreglage. Och det är alltid tråkigt att täppa till gamla hål i akterspegeln och borra nya.

Mattias A23/171: October 16, 2001 6:10 AM
Mikael, lite av det du funderar över, har även jag tänkt på.
Beträffande batteriet vill jag först säga att i min båt sitter det under styrbordskojen i förpiken. På så sätt kompenserar det till viss del för motorn och bensintanken både tvärskepps och långskepps.
Jag har också funderat över åtkomligheten till insticks-stuvfacket. Min öppning är relativt trång, så jag har funderat på att vidga denna, alternativt ta bort skottet helt och hållet. Problemet är huruvida detta påverkar båtens vridstyvhet. Jag tror dock inte att det ska ha någon större betydelse, men jag är inte säker. Man kanske kan ersätta skottet med en kraftig ram i något snyggt träslag?  Men jag undrar om det inte finns Amigoseglare som faktiskt har en fullfjädrad (om än något kort) stickkoj där. Enligt vissa uppgifter som jag fått så är så fallet. I så fall borde inte skottet ha någon betydelse, eller?
Mattias

Kari A23 "Amphora": October 16, 2001 7:57 AM
Ang offerten från Strömbergs så gällde det rullrev. Här kommer resten av offerten:
"9 m² FOCK CRUISING, Skärning Fancut 4190kr
Duk: Strong Fill Dacron, 280 BLADE Standard:3 par telltales. Trimmlina i
akterlik. Rostfria ringar. Säck
I förliket profillina alt.hakar m. nötskydd. Kraftiga förstärkningar.
36 m² MAX SPINN. CRUISING, Skärning Bi-Radial 7260kr
Duk: Balanserad Nylon, 0.75 SK(35)
Inklusive:Märkning. Valfri symmetrisk färgsättning.Dragriktiga förstärkningar.
Liken och hornen i rött,grönt och vitt. Spinn-säck med ring.
12 m² RULLGENUA CRUISING, Skärning Fancut 6800kr
Duk: Strong Fill Dacron, 280 BLADE
Inklusive:Kompensator,UV-Skydd.
Standard:3 par telltales. Trimmlina i akterlik. Rostfria ringar. Säck
I förliket profillina alt.hakar m. nötskydd.Kraftiga förstärkningar."
Här kan ni lägga en offertförfrågan: http://www.strombergsegel.a.se/bval.htm
Det tog ett antal veckor innan jag fick svaret.

Sven A23/245: October 16, 2001 9:47 AM
Är nybliven ägare. Med båten följde spinnaker och bom utan övriga tillbehör. När jag hissar den verkar den väldigt "hög". Är det någon som har mått på en A23-spinnaker? Den finns ju inte på segelritningen. Kanske Kari som nämner en max spinn från en offert. Fästet för spinnbommen sitter lågt, obetydligt över storbommen, kan det ha ett samband?

Paul A23/123: October 17, 2001 11:42 AM
Kan någon tipsa en lägenhetsboende om service & vinterförvaring av 6 hk utombordare i södra Stockholms området?

Bo Ohlson A23/199: October 18, 2001 7:26 AM
1) Lade på "miljövänlig" VC17 på botten i våras - den verkar fungera som rena vitaminet för kräftdjuren; har aldrig sett något liknande förut. Har någon något förslag på *fungerande* beväxningsskydd, som är tillåtet i Östersjön?
2) Behöver få ett nytt svanhalsbeslag tillverkat, i rostfritt. Känner någon till någon bra liten verkstad i Stor-Stockholm som åtar sig sådant?
3) Kommentarer till Mikael (01-10-14), p. 5: Jag har hängt en brandsläckare (2 kg pulver) under den lösa trappstegsbrädan. Det sänker tyngdpunkten på brädan så långt att den aldrig har givit sig ut på egen hand.

Rolf A23 "Irene": October 19, 2001 6:51 PM
Stora vemodet har kommit, sommaren är slut, båten på land. Men som tur är finns Amigosidorna. Jag passade på att göra en högst ovetenskaplig mätning av djupgåendet när jag tog upp båten.
Från djupaste delen av kölen till smutsrand på fribordet, på styrbord sida: 1,15 m.
På babord sida: 1,17 m. Upp till markerad vattenlinje 1,18 m. på varje sida.
Detta gäller med rigg och segel, 5 hkr snurra, 10 l bensin, 2 ankare av normal storlek, batteri, halvfull vattentank och i underkant med normal
utrustning i övrigt. Kompassen reagerade på kölen men inte en magnet, kanske för tjockt plastlager, så kölen är troligen av järn. Skulle vara intressant att väga båten för att se vad som gäller. Skall flytta batteriet och ett ankare till styrbordsida för att inte ha en liten slagsida nästa år. När det gäller det lösa fotstege, så har jag ett litet knäpplås, ungefär samma ungefär av samma typ som sitter på luckan till stuvutrymmet i sittbrunnen, under fotsteget på varje sida, som låser det till kojsidan. Funkar alldeles utmärkt. Träffen i Danmark nästa år låter kul.
Rolf.

Paul A23/123: October 22, 2001 8:04 AM
1. Ang. kölviktsdiskussionen. Kan man i alla fall säga att "to bly or not to
bly" är i första hand intressant för optimal slutstyvheten, att displacement ändå påverkas så pass mycket av antal passagerare, bensin/vatten mängd etc (som finns för det mesta ovanpå "krängningsrotationsaxeln") att man borde "blya" upp till optimal (800?) kg köl även med t ex inombordare?
2. Ang. bottenmålning, detta uppenbarligen ganska infekterat ämne att döma av andra chattar, undrar jag som nybörjare varför manuell avlägsning av bottentillväxt 2-3 ggr under säsongen, genom snorkel-åtkomst, inte är en mer använd metod? Hur lång tid kan det ta att borsta/skrapa av en Amigo 23, simmande med cyklops och fenor,
långskaftad borste, isskrapa? Man ska ju ändå bada ...

Henrik: October 22, 2001 3:44 PM
Intressant med djupgåendet. Tyder ju på att deplacementet också överskrider det som står i papperen.
Om kölvikterna:
Frågan är ju huruvida man får motsvarande fördelar som slutstyvhet etc. med ökad vikt i förhållande till nackdelarna med tröghet, ökad våt yta och därmed sämre seglingsegenskaper. Jag skulle inte "blya" om inte erfarenheten visar att båten är otrevligt vek. "Juni" vill att jag revar tidigt, men i gengäld seglar hon snabbt och trevligt också i lättare vindar. Vilket får mej att tro att min kölvikt är lämplig. Jag ska prova med att lyfta ur de två tackorna nån gång och se hur hon beter sej då. Någon säkerhetsfråga är detta ju inte, eftersom styvheten vid hård vind och krängningar uppåt 40 grader inte påverkas märkbart av hundra kilo
i trakten av "krängningsrotationsaxeln". Då är det ballastkölen som håller havet utanför skrovet.
Om bottenfärger.
Paul, dessvärre är den grad av renhet du uppnår med mekanisk rengöring simmande inte bättre än att det börjar växa skägg redan efter någon vecka igen. Klart det går, och i motsats till motorbåtsägarna förorenar du inte mer på grund av smutsig botten, men du seglar långsammare och manövrerar trögare. De nya Mille-färgerna har
åtminstone enligt mina vänner i finska vatten funkat bra, även om olika färger har givit olika resultat. Röd lär vara effektiv. Men visst, mekanisk rengöring kommer säkert, och i väntan på förmånliga lyftanordningar i hamnarna med vidhängande högtryckstvättar är Pauls badpolish ett reellt alternativ...
Bo!
Vi har en fin liten "rostfri verkstad" här i närheten av vår båthamn, som bl.a. levererar beslag till Finngulf och Degerö-varven. Westerling heter ägaren och har telefon +358-9-2214536. Du kan ju alltid jämföra priser.
Kvaliteten går jag i god för.

Bo Ohlson A23/199: October 23, 2001 8:44 AM
Tack, Henrik!
Jag ringer!

Kari A23/254: October 24, 2001 6:01 AM
Vill bara meddela att jag har manualer till Yanmar YSE 8/12 och Wallas 1800B som pdf-filer. Dom är på 3.4 resp 3.9 Mb
Maila vid intresse: kari.anki@telia.com
Några andra manualer som saknas ?? Kan kolla upp med polarna.

Stig Berndtsson: October 25, 2001 7:23 AM
Hej
Jag har inte vägt min Amigo 23:a, men jag tror nog att vikten, med inbordare och utrustning ligger på ca 2 ton. Djupgåendet har jag uppmätt till ca 1,20.
2. Ett tips till er som har vitt skrov,även vita skrov får oftast så småningom en gulaktig missfärgning. Bättre än någon båtvårdsprodukt, för att råda bot på detta är ren oxalsyra (finns att köpa i kemikalieaffärer). Den går att duscha på med en blomsprayflaska, borsta sen med diskborste och spola av, och vips är skrovet vitt igen.
3. Vad gäller bottenfärger, kan nog sägas att det som fungerar någorlunda på ostkusen, är totalt odugligt på västkusten. Att hålla botten ren med skrubbning, är nog ogörligt. En noggrann skrubbning i vattnet tar minst en timme, det går väl bra på sommaren, men vår och höst medger inte vattentemperturen detta. Det räcker inte med 2-3 skrubbningar per år, det är snarare 2-3 skrubbningar per månad som gäller.
Jag skrubbade själv i somras, men redan efter 3 dagar hade beväxtningen börjat igen. Det är ingen fara så länge man seglar, men ligger båten still en vecka så är beväxtningen ett faktum. Det kan också skilja mycket mellan olika platser.
Vad har ni andra för erfarenheter?
Hälsn stig

Kari A23/254: October 27, 2001 2:02 AM
God morgon !
Hur har ni det med rengöring av fast tank ?? Jag tog mig besväret att skruva loss tanken för en rejäl check/rengöring och det var minsann på tiden. Fick ur drygt 5 liter kaffeliknande vätska med inslag av någon slags smet. Det förklarar de driftstörningar jag hade på slutet. Jag har ingen möjlighet att via bottenventilen släppa ut skräpet eftersom den tar ca 3,5 cm över tankbotten. Hur gör ni, hur ofta o.s.v. ?? Har ingen lust att plocka ur tanken varje gång det behövs en rengöring, fick t.o.m. ta till sågen denna gång och det sved i själen.

Ulf A27 "Solaz": October 29, 2001 3:20 AM
Kari!
Jag gjorde också ren min tank genom att plocka ur den härom året. Geggan tror jag bildas när organiska ämnen i bränslet blandas med vatten. Men geggan borde fastna i förfiltret och inte nå finfiltret och motorn. Har du förfilter?
Varje höst fyller jag tanken upp till röret för att undvika kondens under vintern. Vartannat år suger jag upp allt ur tanken och fyller med färsk diesel. Men detta är onödigt. Svårt också att bli av med den gamla dieseln på ett miljövänligt sätt.
Fråga: har någon hört talas om en dieseltillsats som håller biologin i schack? Läste om den i en engelsk båttidning, men har aldrig sett produkten i Sverige. Det finns visserligen dieseltillsatser som håller insprutningspump och insprutare rena, men som inte tar hand om organiska ämnen.

Kari A23/254: October 30, 2001 3:16 AM
Bottenventilen ser ut som så att det är två kopparrör, ca 2-3mm innerdia. som sticker upp över tankbotten. Det ena röret ca 3 cm längre än det andra. Där fick jag stopp i båda när jag hade tagit hem tanken och skulle dränera. Sedan sitter det ett grovfilter under ventilen med en kopp som man kan tömma. Nästa stopp på vägen är vattenavskiljaren där det även sitter ett filterelement. Där hade jag tvärstopp i somras, det var helt igensmetat. Till slut kommer sen finfiltret på motorn. Jag ska nog också ta för vana att suga ur tanken åtminstone vartannat år. På tal om det. Vågar man göra det med en 12V oljebytarpump ?? Diesel är ju inte så värst explosivt.

Ulf A27 "Solaz": October 31, 2001 1:53 PM
Det finns en variant med bränsletanken:
Det skall gå att ta upp ett större hål ovanpå, så att man kan ha ett löstagbart tätt lock. Då går det lätt att torka ur geggan i stället för att ta ut hela tanken. Problemet är dock bristen på utrymme över tanken i våra båtar! En oljebytarpump går alldeles utmärkt vad gäller säkerheten. Bränslet får dock inte hamna i ett öppet kärl. När jag suger ur tanken använder jag en slang som hävert från påfyllningshålet på däck ner i en jeep-dunk i ruffen. Tyvärr ser man inte om det ligger gegga kvar i tanken. Men det skall inte bli någon om man alltid har tanken full över vintern och byter gammal diesel vartannat år.