Kari, A23 "Amphora": August 1, 2001 6:48 AM
Var ute och seglade häromdagen i ganska friska vindar, första gången för vår del. Även om det var skumpigt och blött så gick båten perfekt. En sak bekymrade mig dock. Det blev en hel del vatten i sittbrunnen och jag blev lite fundersam över vad det kunde bero på, tills jag kom på att spygatterna på däck var orsaken. Måste alltså pluggas. Men då blir det ju en mindre sjö på däck ifall man skulle behöva fram och göra något. Så nu funderar jag på att göra ett hål i akterspegeln där dessa spygatter kan få rinna ut bäst dom vill.
Nu undrar jag bara vad ni har för erfarenheter/lösningar på det här ?? Innan jag sätter borren i båten.
Mattias A23/171: August 1, 2001 2:47 PM
Kari, avvakta med borrandet!
Är du säker på att spygatterna är orsaken? De mynnar ju precis vid självlänsarna och då kapaciteten på självlänsarna är betydligt större än hos spygatterna, är det inte troliggt att vattnet inte hinner rinna ut. Nej, troligare är nog att din A23:a liksom de flesta andra sätter sig lite på aktern då farten överstiger den teoretiska maxfarten för skrovet. Då sittbrunnsdurken är ganska lågt placerad, blir följden att vatten gärna rinner in genom självlänsarna. Jag upplevde detta fenomen senast idag, då jag efter jobbet tog en tur på Laholmsbukten i 10 m/s. Trots hyfsat grov motsjö och skaplig krängning, var sittbrunnen i princip torr på kryssen (bortsett från lite ryksjö), men då jag seglade in mot land igen i 7 knop, steg vattnet några cm i sittbrunnen.
Tycker man att detta stör, kan en lösning vara att plugga igen självlänsarna tillfälligt då "översvämningsrisk" föreligger. Personligen känns detta inte speciellt lockande ute på Kattegatt.
Däremot har jag funderat på extra självlänsar 10-15 cm upp från durken, dit vattnet inte når. På det sättet har man en säkerhet mot brottsjöar, samtidigt som man tillfälligt kan plugga de nedre. tänkvatten skulle man kunna ta med ett öskar.
Någon mer som funderat på detta problem?
Mattias
Peter: August 2, 2001 1:33 AM
Jag upplever det också som lite irriterande, det faktum att vattnet rinner in bakvägen, då båten börjar göra lite fart. Mest för det, att lillgrabben gillar att sitta mellan sätena i sittbrunnen, och för det mesta så blir han och den madrass han sitter på helt dyngsura. Om det finns någon i sällskapet som har fallenhet för uppfinnande, så tog i varje fall jag gärna emot tips om hur man kunde gå tillväga för att slippa detta problem.
Hälsn. Peter
Erik, "So Long 242": August 2, 2001 3:31 AM
Ang problemet med vatten i sittbrunnen.
Enligt tidningsuppgift saluförs "torrbollen" av Skanstull Marin i Stockholm. Torrbollen är en backventil som sätts på utsidan av akterspegeln. Har ännu ej fått tag på den, men om den fungerar skulle den nog passa bra som ett komplement till Amigons självlänsar.
För egen del pluggar vi igen självlänsarna med expanderande gummipluggar, något som fungerar tillfredsställande när det inte regnar och är låga vågor. Om sittbrunnen vattenfylls använder vi i dag en ordinär handburen länspump som går att få tag på hos exv Hjertmans eller Watski. Länspumpen är smidigare än att ösa för hand, då man slipper böja sig ner för att ösa, något som kan leda till sjösjuka vid hög sjö.
Hur gör ni andra?
Med vänliga hälsningar Erik Räf
http://w1.318.telia.com/%7Eu31812700/
Henrik: August 2, 2001 4:27 AM
Sydamerikaseglaren heter Uno Hylén, en artikel om hans resa fanns i ett av Hans Nicklassons tidigare Amigobladet-nummer. Jag ska fråga om Hans har den elektroniskt, och kan lägga ut den här. En intressant detalj var att det enda han lär ha ändrat på båten var en stålskena längs maststöttan, för att inte falla mot den och bryta av den. Annars var båten standard. Och saknade motor! Uno lär ha liftat genom Panamakanalen...
Sittbrunnsproblemet är välkänt. Förlig placering av last är det enda jag har kommit på. Så snart en gast sitter på däck är det torrt. Själv har jag också länsarna pluggade i fint väder. Men det är farligt, fick en massa vatten in i båten när jag en gång överraskades av en åskskur och inte genast öppnade. Det sitter ju ett luftintag ganska lågt på akterkant av sittbrunnsväggen. (Heter den så? Sargen är ju ovanför tofterna!) Backslagsventiler låter fiffigt. Dessvärre är det ju inget tryck på det utrinnande vattnet, så jag undrar om de skulle fungera. Skrovformen gör ju att aktern får en vattenström uppför skrovet och man måste nog ha reservlänsar ganska högt upp innan de fungerar, och då blir de konstruktionsmässigt komplicerade, med slang mellan skrov och sittbrunnsvägg etc. etc.
Är det någon av er som har tagit bort de otympliga slangarna till de invändiga spygatten och i stället borrat ett spygatt genom relingen? Jag börjar bli rätt trött på att lirka in saker i stickkojen mellan slangar och sumloggsvajer. Det enda jag tvekar inför är sittbrunnstofterna. Dräneringen där känns vettig. Har nån gjort någon förändring?
Och var får man tag i färdiga stuvfacksmoduler för sittbrunnssargen? Jag tycker att det vore fint med ett fack på var sida.
Idag ska jag besöka A23:an Augustina, den senaste båten i vår lilla finländska Amigoflottilj.
Henrik "Juni"
Kari A23 "Amphora": August 2, 2001 6:34 AM
Jag är helt säker på att spygatterna är boven i dramat. Det där med vatten i sittbrunnen pga att häcken gräver ner sig blev vi medvetna om redan dag 1 så numera kör vi med pluggad självläns. Egentligen skulle man kunna ha ett par slangstumpar från spygattutloppen till självlänshålen, då leder man ut däcksvattnet samtidigt som man får pluggat i självlänsen. Får kolla upp det där...
Kari A23 "Amphora": August 2, 2001 6:40 AM
Glömde en sak. Det där luftintaget i sittbrunnen saknar jag. Ska det vara så ?? Jag har funderat över om inte motorn borde ha lite mer luft.
Henrik: August 3, 2001 8:44 AM
Kari, om du har länsarna pluggade också när du får vatten på däck så är det ju inte så underligt om det samlas vatten i sittbrunnen.
Jag skulle dra ett spygatt från däck direkt ut genom fotlisten, man får bara passa sej och göra det bra så inte det blir ett ställe där vatten tränger in i laminatet.
Trevlig sensommar.
Kari A23 "Amphora": August 3, 2001 10:26 AM
Ja, hur man än vänder sig...som det heter. Det är klart att om man kör ubåt emellanåt så får man ju dra pluggen och stå ut med blöta fotsulor istället för att ha vatten upp till knäna. Tycker bara att det är lite irriterande men det är väl en av de få nackdelarna med båttypen. Beträffande spygatterna så bör man nog ha utsläppet så lågt som möjligt för att slippa en skitrand på utsidan. Man skarvar ihop slangarna inombords och sätter en genomföring på akterspegeln eller under låringen. Blir något att fundera på över vintern.
Erik: August 22, 2001 2:47 AM
Hej på Er!
Jag har oxå testat det här med slangar i länshålen och måste instämma i hyllningskören - systemet är helt perfekt! Full fart och inget vatten! För egen del passar 33 mm:s plastslang bättre, då hålen för självlänsen i vår Amigo har cirka 35 mm i diameter. Tackar för tipset!
ERIK
Håkan: August 27, 2001 1:21 PM
Hej. Är det någon som har tagit ur motorn på en 27:a? Jag behöver ta ur den (MD7:a) men lyftöglan på motorn hamnar ju under sittbrunnsdurken. Förslag mottages tacksamt.
Kari A23 "Amphora": August 28, 2001 4:08 AM
Hej ! Funderar på att skicka offert på nya segel utomlands, bl.a. Lee Sails i Hong Kong. Då är det ju så att de behöver alla möjliga mått på seglet så jag undrar om någon av er har måtten på storseglet. Det är lite svårt att se på segelplanen. Har någon av er beställt där ?? Ska visst vara bra, till en tredjedel av priset hemma.
Jonas A23/134: August 28, 2001 4:37 AM
Svar till Kari A23 "Amphora"
Segelmått m.m. kan du hitta på:
www.udkik.dk , klicka på bådbase/A/ och Amigo23 M.v.h.
Jonas
Bo Ohlson, A23/199: August 28, 2001 5:28 AM
Spännmetoden var den som Arne A. använde själv på Öckerö - det fungerade i alla fall utmärkt när jag hälsade på min skrovfärdiga båt där sommaren -75.
Själv använder jag numera Seaquip-stöttor (jag tror det är storlek 2 - trefoten är ca 90 cm hög), 2 på varje sida och en med en stävklyka under fören. Kölen står på de ömkliga resterna av en gammal stålvagga, som jag sågade sönder när klubben gick över från slipvagn till Slamkrypare.
Tyngdpunkten på min(tomma)båt ligger så långt fram i kölkurvan att den tippar framåt utan ordentlig stöttning under nosen. En undring betr. webb-bilderna: är det fler än jag som inte får upp alla digitalbilderna (har t.ex. aldrig sett "Solaz")?
Bo O A23/199: August 28, 2001 6:00 AM
Rättelse: Skall vara "So Long", inte "Solaz"!
Erik A23/242: August 28, 2001 7:37 AM
Ang läckage igen. När jag tog bort alla beslag var det bara att skruva ur samtliga skruvar. Beslagen satt fast med ett silikonliknande material, men det var inga problem att lossa det rostfria stålet. Några skruvar under vattenlinjen var sönderrostade och fick skruvas ur med hjälp av en tång. Vår Amigo är byggd 1976 och det bör nog vara fler amigosar som har liknande skruvar. Därefter köpte jag en skruvdimension större och tillsammans med en speciell fogmassa, till för just under vattenlinjen (kommer ej ihåg namnet), drogs de nya skruvarna fast ordentligt. Över vattenlinjen använde jag rekommenderad sikaflexfog. Som sagt, det var inga problem, bara att skruva och täta. Vad gäller övriga beslag, mantågsstöttor, pulpit, genuaskenor etc, var där heller inga problem med. Visserligen fick jag byta ut några av skruvarna för pulpit, då skruvarna var lite böjda. Även för övriga beslag använde jag sikaflexfogen. Lycka till!
Erik Räf, So Long
Erik: August 28, 2001 8:21 AM
Ang hålfråga Henrik, när jag bytte logg i vintras från sumlogg till digital tog jag bort den gamla givaren och borrade ett större hål där den gamla satt. Givaren sitter i kölsvinet på bb sida precis under durken i ungefär mitten av båten (bredvid kylvattenintaget för motorn). MVH
ERIK
Peter: August 28, 2001 10:09 AM
Ang. läckage.
Erik, då man skruvar bort stävstålet, måste man inte då också ta bort en delen som pulpit sitter fast i? Rengjorde du under på något sätt? Tror du att det räcker med att jag tar bort de gamla skruvarna och sätter tätningsmassan på de nya, litet grovare skruvarnas gängor? (för längden på de nya skruvarna är väl lika långa som de gamla..?) Eller tätade du hela vägen som stävstålet är långt?
Hälsn. Peter
Bo Ohlson, A23/199: August 29, 2001 3:19 PM
Jag har Seaquip-stöttor storlek SB3.
Ulf "Solaz": August 30, 2001 2:18 AM
Kim!
Jag vet inte om du redan fått information, men jag har använt gelcoat med färgnummer 8012. Gelcoaten ingår i en serie hos EMPE färg. Min båt är vit, men naturligtvis med en viss patinering efter 20 år. Färg 8012 blir perfekt för lagning av små skador både på skrov och däck.
Kim / Svanen: August 30, 2001 2:52 PM
Henrik:
Min nye fok er en 110% fok, som går helt til top, hvor øverste "latta" sejlpind er gennemgående og de 2 andre sejlpinde er indsyet. På kryds i 7 -8 sekm giver det en fart mellem 5,7 og 6,2 knob målt på GPS, hvilket jeg er tilfreds med. Denne model af fok kan jeg anbefale. Du skal dog være opmærksom på, at skødebarmen på sejlet skal være ca. 60 cm over dæk ellers skal du flytte skødeskinnen frem og ind mod kahytten, jeg valgte at benytte eksisterende skinne.
Mattias:
Jeg anvender kæder og vantskruer hvilket fungerer fint, dog har jeg af sikkerhedsgrunde sat en justerbar buk foran forreste kæde for at båden ikke skal kunne tippe fremover.
Ulf:
Tak for tipset. Hilsen Kim / Svaven
Ulf "Solaz": August 31, 2001 7:13 AM
Hur gör ni med gammal diesel? Jag förbrukar bara 4-5 liter varje sommar. Det är ju segling som gäller! Vid uppläggningen varje höst fyller jag på tanken ända till röret för att undvika kondens under vintern. Det här innebär att dieslen inte är helt färsk. Hur gör ni? Tömmer hela tanken var tredje år eller så för att minimera slam i tanken? Finns det tillsatser man kan hälla i för att hålla dieseln vid god vigör?
Svåra smutsränder: August 31, 2001 7:41 AM
Jag har små små sprickor i den grå halkfria gelcoaten längs förstyvningarna under fördäck. Jag har fyllt sprickorna med LeFant spricktätning, men det har samlat smuts så nu syns sprickorna mer än någonsin. Vad ska jag göra nu?
Henrik
Erik So Long: August 31, 2001 9:03 AM
Ang bränsle i tanken.
Samma sak här, det blir inte många liter som förbrukas varje säsong. För egen del tömmer jag vattenavskiljaren och rengör denna från vatten och avlagringar, samt rengör det lilla bränslefiltret som sittter i direkt anslutning till tanken. Enligt den tidigare ägaren var gammal diesel aldrig några problem. Enligt en lokal Yanmarspecialist skall tanken vara fylld över vintern för att undvika kondens. Ett sätt att undvika gammal diesel kan väl vara att aldrig fylla på mer än vad man behöver per säsong.
MVH ERIK
Olle Sandell: September 2, 2001 6:35 AM
Är det OK med rullsystem, Furlex+genua, på en Amigo 23?
Henrik: September 2, 2001 4:34 PM
Olle, det är inte bara OK med rulle, det är toppen. Fråga vem som helst som
seglar med rulle. Några
klassregler som skulle begränsa detta, eller något annat för den delen, finns
inte. LYS-talet gäller så
länge man inte ändrar på de mått och dimensioner som finns i det s.k.
båtdatabladet. I klartext förändrar
båten.
Furlex är ett av många system som används på Amigo 23:or.
Peter: September 3, 2001 1:03 PM
Jag kan bara hålla med; det är fantastiskt att kunna rulla ut och in seglet som
man behagar. Furlex är
toppen!
Stig Berndtsson: September 4, 2001 7:46 AM
Hej Några svar på tidigare frågor.
Det enklaste jag sett, ifråga om stöttor var att det inte fanns några stöttor
alls. Det var bara fyra länkar
som satt fast i marken och var spända i relingen. Båten stod mycket stabilt, men
nackdelen var att den
inte gick att flytta utan mobilkran.
När du tar ur motorn på din 27:a, måste den dras fram något sen reglage och
övrigt är lossade. Det går
oftast att göra för hand. annars kan du ta hjälp av ett block som du fäster i en
balk, som lägges över
ruffnedgången. Därefter kommer du åt lyftöglan.
Gammal diesel är aldrig något problem vad beträffar åldern på dieseln, det som
kan ställa till problem är
vatten och förorenigar.Om du inte gör slut på mer än 5-6L per år, så kan du
filtrera bränslet innnan du
häller det på tanken.
Ha sen alltid tanken full (även under säsong)så får du ingen kondens. Vidare så
flytta tankhålet till uppe
på sargkanten.Placeringen nere på däck är inte bra,den blir ofta överspolad av
sjö och otäta O-ringar har
många gånger förorsakat vatten i bränslet.
Mattias A23/171: September 5, 2001 4:51 AMMotorfäste? På min amigo har jag en 8
hk utombordare,
vilket fungerar utmärkt för båtstorleken. Den hänger på ett vanligt fjädrande
höj- och sänkbart motorfäste.
Emellertid tenderar motorn att hamna ganska långt ner i vattnet vid lite
sjögång, något som kan bli
ganska ohälsosamt för den. Därför skulle jag vilja ha ett fäste med möjlighet
till att ha motorn i ett eller
flera mellanlägen mellan helt nere och helt upphissad. Jag har sett att det på
andra segelbåtar finns
motorfästen bestående av två skenor på vilka själva fästet i sin tur är fäst. På
skenorna kan man sedan
föra motorn upp och ner till önskad höjd. Fördelen blir även att motorn torde
sitta betydligt stadigare. Jag
har dock inte sett detta på en båt med såpass positiv akter som på våra
amigo:ar. Finns det någon som
vet om det går att lösa? I princip borde det "bara" vara att fixa en ställning
som kompenserar för akterns
lutning och sedan bygga från den. Mattias
Stig Berndtsson: September 5, 2001 3:41 PM
Hej Mattias
För det första har du lång eller kort rigg? Lång rigg är en förutsättnig för att
det skall fungera.
Utombordare är dock tveksamt för öppen sjö, effekten är inget problem, men vid
växande sjö går
propellern ofta i luften, eller så blir motorn helt dränkt.
Mattias: September 6, 2001 1:52 AM
Jag har lång rigg till motorn. Jag tror dock att problemet grundar sig på
amigons vilja att "gräva ner sig"
vid lite fart. Därför hamnar motorn vid högre hastighet längre ner, trots att
den kan sitta helt perfekt vid
stillaliggande. Att inombordare är att föredra vid öppen sjö, vet jag. (Jag har
sedan barnsben fiskat
mycket i havet utanför Falkenberg, så jag vet vad sjögång innebär.) Men min
ambition är att jag ska idka
mest skärgårdssegling och då hellre tar det extra stuvutrymme en utombordare
ger. Trots det, inträffar det
ändå tillfällen i skärgården då det tillfälligt kan komma lite högre vågor och
närma sig motorn. Därför hade
det varit bra att enkelt kunna justera upp motorns höjd en aning. Mattias
Rolf: September 7, 2001 11:22 AM
Hej Mattias. Jag har ett sådant fäste som du undrar över, med två skenor som
fästet löper i. Skenorna
sitter på två stycken träkilar mot akterspegeln med den tjockaste änden, som är
ca. 6 cm, neråt. Jag har
sedan en liten talja fästad i pulpiten, så att jag kan hissa upp motorn när den
inte används. Ner åker den
själv av sin egen tyngd. Detta funkar alldeles utmärkt.
Mats Ericsson: September 7, 2001 1:38 PM
Hej Mattias,
Jag har samma fäste som du har på din båt. Har även haft samma problem, att
motorn "drunknar"
emellanåt. Nåväl, jag satte en splittsad tamp i handtaget på utbordarfästet, den
andra änden färste jag i
pushpit´en efter att jag dragit upp motorn till 1/2 höjden. Fungerar utmärkt.
Den drunknar bara när
stockholmare med stora motorbåtar passerar 2 meter ifrån (utav rädsla att det
kan vara grunt längre ifrån
en segelbåt). Hör av dig om du undrar mer.
Hälsar
Mats
Erik So Long: September 7, 2001 1:38 PM
Hej på Er Amigosar!
Vi har "uppdaterat" vår hemsida. Kolla in alla nya detaljbilder:
http://w1.318.telia.com/~u31812700/
MVH
ERIK
Henrik: September 8, 2001 4:05 AM
Erik!
Vilken fin hemsida. Jag ska försöka lägga in en länk på något annat ställe än
här. Det finns så mycket att
hämta i dina bilder.
Många tankar och frågor uppstår. Bland annat denna: Bomnocken du har är exakt
som min, och alltså
saknar du en reglerbar bomuthal. Är det någon som har en enkel idé för hur man
installerar en bomuthal
som samtidigt håller skothornet nedåt?
Henrik
Ola/A23 115Ariel: September 10, 2001 5:21 PM
Hej hopp!
Så vankas det mot höst, och snart skall damen upp :-(
Har just varit inne på Erik Räf´s hemsida och kan verkligen rekommendera denna!
Snyggt!
Någon som lyckats se bildfilerna på
reklambladet på A23..? Många bilder går tyvärr
ej att se ...
Kaj A23/132 Kuling: September 11, 2001 8:16 AM
Hej! Funderar på att byta till rullgenua nästa säsong. Vad jag förstått finns
två märken som kommer ifråga -
Furlex eller Pastimo. Furlex har väl bästa ryktet men är dyrare än Palstimo.
Plastimo rekommenderas faktiskt för
Amigo 23 på Bodings hemsida. Tacksam för råd. Hälsn. Kaj
Peter: September 11, 2001 10:23 AM
RULLGENUA Jag har en Furlex påmonterad, och den fungerar superbt! Jag har ingen
erfarenhet av något annat
märke, men du får säkert också synpunkter av Henrik Huldén, han har Plastimo.
Jag gissar att bägge märken är i
princip lika bra, det är bara att välja vilken reklam man vill falla för! Peter
Stig Berndtsson: September 11, 2001 7:08 PM
Rullgenua Jag har under 13 säsonger, haft ett Harken rullsystem. Det är vad
gäller kvalitet och funktion helt
jämbördigt med Furlex. Den stora anledningen att jag valde Harken före Furlex,
är att förstagslängden går att
justera. Med Furlex går inte förstagslängden att justera (såvida det inte
nyligen är ändrat)utan förstaget måste då
kapas till exakt rätt längd. Det som idag mest talar emot Harken, är
dollarkursen, eftersom det tillverkas i U.S.A.
De Plastimo system som jag sett, i lämplig storlek till våra båtar, verkar vara
i klenare utförande. De verkar dock
fungera bra ändå. Hälsn Stig
Toni Radtke: September 12, 2001 10:03 AM
Har någon förslag på lämpligt vindroder till A 27?
Henrik: September 12, 2001 11:26 AM om rullar
Hej Kaj! Min rullekunskap baserar sej på ganska lite erfarenhet, men jag ska
berätta vad jag vet. (Och tror.)
Plastimo 406 är ett billigt och bra alternativ. Erik Räf (So Long) och jag själv
har sådana. Jag har en profil med
två parallella spår (406 Twin) men har märkt att det är onödigt, och det kan
försämra kryssegenskaperna på ena
bogen när seglets förkant får en konstig luftvirvel på ena sidan. 406 S har
spåren på motstående sidor om
profilen. Plastimo har den fördelen att den är lätt att montera, och man behöver
inte kapa förstaget till ny längd,
eftersom hela stagets nedre ända med vantskruv och allt innesluts i rullen.
Därmed kan man sedan ändra på
stagets längd med toggles om man vill. Min rull-lina går genom tre block till en
liten knap på relingslisten (den
knapen fick jag förresten en lördag i somras när alla affärer i Hangö var
stängda av Amigo 27:an SQUAW -
tack! Amigo betyder ju vän.)
Plastimorullen (lilla modellen) är öppen, och linan hålls på plats av en enkel
plastskiva, som fjädrar mot den
upprullade linan. Två gånger har rullen snurrat in linan för fort och linan har
hoppat över rullens kant, men det
hände första säsongen, när jag inte förstod att hålla emot i linan när jag
rullar ut seglet. Sedermera har det inte
hänt.
Furlex har ett bra rykte och en egenskap som många uppskattar; när man rullar in
seglet så rullar profilen ett varv
innan toppen och halshornet följer efter. Detta "frivarv" ger bra segelform på
inrullat segel, en rullkompensator
av skum eller extra duk nära förliket gör ju samma tjänst, men teoretiskt sett
är segelformen bättre utan
skumförtjockningen. På Amigo 23 har detta med säkerhet marginell betydelse.
Harken gillas också av många, det är hög kvalitet och bra material i den.
Profurl funderade jag själv på; den rullen är nämligen väldigt liten och näpen -
passar på en liten båt. Orsaken är
att Profurl har en ändlös, dubbel lina, som alltså bara går ett varv kring
rullen. I gengäld får man ha ett block i
aktre ändan av det hela, men då kan man alltså rulla in seglet åt vilket håll
man vill. Profurls system för
vantskruv och sånt känner jag inte till, men allt finns på nätet. (Evreka hittar
åtminstone detta snabbt, har jag
märkt)
Jag valde sedan Plastimo för att Boding kunde leverera ett paket till ett så bra
pris. Och för att jag visste att jag
skulle vara ensam med installationen inför min första påriggning och ha ont om
tid. Det hela krävde vad jag
minns ett måttband, en bågfil, en borrmaskin med bett och några nycklar och
skruvmejslar, tog två timmar och
var jättelätt. Lycka till, rulle är skönt inte minst för att man slipper minst
en stor segelsäck i skansen! Och jag
rekommenderar de små vita plast-trissorna på toppvanten över spridarna. Det
skonar genuan oerhört. Henrik
Erik So Long 242: September 12, 2001 4:04 PM
Hej! Har en liten fundering kring utrymmet längst förut i förpiken. I dag
använder vi det till att stuva
förstaförbandslåda och bouleset i. Finns det andra smarta lösningar? Vad har Ni
andra det till? Är tacksam för
idéer om vad man kan ha utrymmet till. Det rymmer ju en hel del.
2. För övrigt tycker jag att det är rullfock "som gäller". Plastimo är helt OK -
företaget ger dessutom 5 års garanti
(jag har förvisso inte någon erfarenhet vad det innebär i praktiken). Ett plus
för plastimorullen är att den är liten
och smidig. MVH ERIK
quota@worldonline.nl: September 12, 2001 6:34 PM
Hello again, I already received two reactions from Swedish A-27 owners. I am the
dutch skipper of the A-27 nr.
168, now named "Eppo" I am interested in all there is to kwnow about the boat.
Where do you sail it (coastal,
offshore....?)Are parts still available? Is there a Amigo-club?
Bo Ohlson A23/199: September 14, 2001 8:06 AM
Betr. Henriks fundering 01-09-08: Det är väl rent allmänt bökigt att ordna ett
justerbart uthal med rullrevsbom
(jag har aldrig sett något fungerande). "Båten Tre" har numera bindrev och en
fast, i stort sett rektangulär
bomprofil, med gott om plats för block i nockbeslaget och spår för flyttbart
skotfäste, kicktaljefäste, lazy-jack-
fäste etc. på undersidan. Klart behändigt.
Bo Nilsson: September 14, 2001 8:23 AM
Hej, Jag har en fin 27:a från 1974 med bra segel, Yanmar YSE 8:a, värme, toa med
septiktank. Jag skulle
emellertid behöva en liknande båt med ståhöjd i ruffen (dålig rygg). Kanske
någon som har en 33:a vill "byta ner
sig" till en 27:a mot skälig hittelön? boni.klint@telia.com Bosse
Henrik: September 14, 2001 1:13 PM
Bo Ohlson, Om uthal och rev. Jag har visserligen en original Seldén rullrevsbom,
men den används inte som rull,
utan den har försetts med skenor för bindrev på sidorna. Uthalet kan alltså
fixas utan hänsyn till att bommen
skulle rotera. Jag är nyfiken på hur ni andra har ordnat det här med uthal, för
jag antar att många har likadan bom
som jag. Och alla kan väl inte ha uthalet som samma otympliga, klumpigt
justerbara surrning som Erik Räf och
jag???
Magnus A23 nr 107: September 14, 2001 3:49 PM
Hej alla! Väldigt bra sida det här! Har tacksamt tagit emot tipset om lösandet
av vattnet i sittbrunnen. Är
nybliven ägare till min båt och jag mycket positivt överraskad över styvheten
och "gången" i kraftig sjö. Seglade
t.ex. i somras från Stenungsund upp till Strömstad på två dagar, då jag
verkligen fick testa båten under svåra
förhållanden. Fick uppleva allt från kraftiga vågor utanför sotenkanalen till
kryss i kuling. Jag har aldrig tvivlat
på båten..... Jag har en liten fråga som jag hoppas någon vet något om....det
gäller den ljusa "topcouten" som
används i kölsvin och i stuvfacken under kojerna.....vet någon vilken kulör,
alltså nummret på original-
topcouten som ska användas? Efter snart 30 år behöver denna fräschas upp.... Tar
tacksamt emot svar!
Bo Ohlson A23/199: September 17, 2001 9:36 AM
Henrik, Om man popnitar en ögla på ena sidan av bommem och ett kindblock + en
liten kindclamcleat på
motsatta sidan borde man kunna få till en uthalsanordning, som visserligen
kräver att man är uppe och tafsar vid
bommen, men som (ganska) lätt kan dras fram till masten (en - två ledöglor längs
bommen) och/eller ned till
däck (ett kindblock till i förkant på bommen).
Kim Hansen Svanen: September 17, 2001 10:36 AM
Jeg har med stor interesse læst de indlæg omkring rulleforsegl. Er I alle
tilfreds med, hvordan en genua står når
der bliver mindsket sejl når vinden frisker ?. Er det ikke kun et spørgsmål om
bekvemmelighed ?. Jeg kender
mange med rulleforsejl i min sejlklub, hvor der også ud over min Amigo 27 findes
yderligere en Amigo 27 og 1
Amigo 23, de to andre Amigoer har rulleforsejl og ingen af deres forsejl står
ordentligt når de har mindsket sejl.
Kræver det ikke at der også monteres skødepunkter som kan justeres med liner fra
cockpit. Jeg har set for mange
rulleforsejl der ikke har været justeret ordentligt fordi man ikke flyttede
skødepunkter ved sejlreduktion. Hvis
man vælger rulleforsejl må det vel stadig kræve både fok og genua. Jeg har selv
valgt at fortsætte med sejlskift
på "gammeldags maner". Tak til alle for de gode indlæg. Hvis nogen påtænker at
sejle til Danmark i 2002 og
kommer til Holbæk på Sjælland så tænder jeg op under grillen, og sørger for
bøffer, øl og rødvin. Hilsen Kim
Stig Berndtsson: September 17, 2001 12:53 PM
Hej Kim Jo jag tycker nog att den inrullade genuan står acceptabelt. Det blir
dock inte lika bra som en ren
kryssfock, vad gäller höjdtagningen. Men går man ut i friskare vind, är det
inget som hindrar att man sätter
kryssfocken i hamn (fast det blir sällan av). Ett problem som du nämner är
skotpunkterna. Detta har jag löst
hjälpligt med dubbla skotlinor, jag kan därigenom börja skota innanför vanten
när tillräcklig inrullning skett,
därigenom vinner man något på höjdtagningen.En fördel med rullsystemet är att
man kan anpassa segelytan när
vindstyrkan ligger mittemellan vad som är lämpligt för fasta segel, här kan man
faktiskt tjäna något. Visst är det
bekvämt med rullgenua, men den största anledningen är säkerheten. Att ge sig
fram på fördäck på en liten båt, i
havssjö när det redan blåser för mycket, kan vara direkt livsfarligt.Med fler
fall neddragna till sittbrunnen,
behöver man med rullsystem,aldrig lämna sittbrunnen vid frikande vind, man kan
då tryggt sitta kvar med
fastspänd sele. Som sammanfattning kan jag sägas vara mycket nöjd med rullgenua,
men att den ändock inte inte
helt ersätter kryssfocken. Det här med en öl i Holbäck verkar inte så dumt.
Hälsn Stig
Henrik A23 "JUNI": September 18, 2001 3:39 AM
Kim! Holbaek låter härligt. För min del får det bli många biffar och mycket öl,
för det tar väl 3-4 veckor dit...
Men vi tar det som ett löfte! En Amigoträff i Holbaek 2002! Men rullgenua. Jag
funderar på att låta sy en hög
kryssfock för min rulle. (Jag har bara en stormfock.) På kryss är inrullat segel
inte bra, men annars tycker jag det
fungerar fint. Vad tar ni för höjd på kryssen (över grund). Inomskärs kommer jag
med "JUNI" till c. 45-47 grader
med genuan, men förlikets anfallsvinkel är ju dålig när skotpunkten ligger på
relingen.
Fred A23 "Fina": September 20, 2001 1:03 PM
Denna chat är en fantastisk källa till information och inspiration. Vi köpte
Fina med med höga förväntningar på
en liten säkerbåt men med små ambitioner beträffande annat. Hon var rätt enkelt
utrustad. Efterhand som tycke
uppstått under sommaren har ambitionerna ökat. Nu måste förbättringarna delas på
etapper: * Motorn; Albin
O11 har varit opålitlig och måste få en ventilrenovering. det är svårt att komma
åt. Aktra mellersta inredning
måste tillstora delar ur. Har någon tips kring detta och/eller tips kring
återmontreing så att åtkomligheten bli
lättare en annan gång? * Det blir nya segel och rullfock och antagligen löpande
rigg till sittbrunnen. Jag ser och
läser att flera har samma ålderdomliga bom för rullrev som Fina. har någon
försökt renovera den bommen för
snabbrev eller helst supersnabbrev? * Vattentank måste återinsättas. Tack för
tips. * Fina är nog ensam om en
salong med öpnna hyllor bordvarts. Har någon byggt/installerat luckor och har
tips? * Tekniska
navigationshjälpmedel är en dröm så länge. O s v
Peter: September 23, 2001 7:11 AM
Hej! Upptagningsdatumet närmar sig! Är det någon som har följande
båtställningsmått att dela med sig:
Avståndet mellan de främre stöden (då de vilar mot båten) samt detsamma för de
aktre, samt ytterligare måttet
mellan de främre stöden och de aktersta. Alla mått då stöden redan vilar mot
båten. Hälsn. från Åland!
Henrik A23 JUNI: September 26, 2001 11:05 AM
Mats Ericsson har en ritning till en Amigo 23-vagga som han fått av Arne
Arksund!!! Måtten kommer
förhoppningsvis snart.