Fred: June 3, 2001 11:52 AM
Det blir en Amigo 23, hämtas preliminärt om en vecka. Hur tar man bort sin annons om KÖPES?
Diskussionerna ovan är givande. Så jag kopplar på. Det blir uråldriga segel med "ny" båt. Bodings har lämnat en lockande offert men hänvisar till IW 23 och det måste bli galet eller? Ni som har skaffat rullbeslag till genua, vilka erfarenheter har ni av ert fabrikat? Har någon prövat att dra storfall mm till sittbrunnen. Vilka erfarenheter finns? Hälsningar! frenil.backlund@swipnet.se
Henrik: June 5, 2001 1:33 PM
Fred! Vad månne du avser med "hänvisar till IW23"? Boding har gjort massor av segel till Amigo 23, vi är många som har deras dukar. Jag har en Plastimo 406 rulle och åtminstone Peter i Mariehamn har en Furlex 100, tror jag det var. Bägge är bra och problemfria, enligt vår erfarenhet. Neddragna fall har vi pratat om nån gång tidigare. Kolla de gamla chat-inläggen på "Text och bild"-fliken på hemsidan.
Själv har jag bedömt att det inte är lönt att dra ned fallen, eftersom man vid behov (gennaker, spinnaker) kan göra det temporärt, och eftersom man ändå måste sköta bomnedhal etc när man hissar storen. MEn fölr all del - jag kan ha fel, sjöng man i Schlager-SM för 30 år sedan. Hur är det?
Annonsen är borta nu: June 5, 2001 1:34 PM
Fred jag plockade bort din annons. Henrik 
Stig Berndtsson: June 6, 2001 4:06 PM
Jag har sedan -88, använt ett Harken rullfocksystem på min Amigo 23:a, det har fungerat perfekt,helt utan problem. Anledningen till att jag valde Harken före Furlex, är att förstagslängden går att justera. Att ha fall uthal m.m dragna till sittbrunnen är att rekommendera vid segling i öppen sjö. Vid grövre sjö är det inte tillrådligt att lämna sittbrunnen alls. Jag har även ett flertal öglor, att fästa selen i för att hela tiden kunna sitta fastspänd vid de tillfällen det krävs. hälsn Stig
Mattias A23/171: June 8, 2001 6:20 AM
Hej! Är nybliven ägare till en fin 23:a, men har en del funderingar. En av dessa gäller SB-kojen i salongen. På min båt är den knappt 190 cm, vilket i många sammanhang är lite lite för mig och mina olika besättningar.
Därför funderar jag på att öppna upp skottet akterut in under sittbrunnen och på så sätt förlänga kojen med någon decimeter. Idag finns där endast en lucka på c:a 40x30 cm, vilket gör att det dessutom är lite svårt att komma åt prylar i utrymmet. Det finns ingen lucka från sittbrunnen på den sidan i min båt. Därför skulle jag på detta sätt slå två flugor i en smäll. Problemet är dock att jag vet inte vilken eventuell stabiliserande funktion skottet kan tänkas ha för vridstyvheten i båten. Jag har för mig att det finns A23:or som har en stickkoj här och i så fall borde skottet inte ha så stor betydelse, eller har jag fel? Om någon har
erfarenheter av detta, så mottages de tacksamt! Mattias
Bo Ohlson, A23/199: June 12, 2001 11:14 AM
(Betr. Fred 5 juni): Har dragit ned storfall, fockfall, uthal, 1 revlina om sb, dirk och kick om bb, till sittbrunnen (tog fallwinschen från masten och satte på rufftaket om sb, alldeles framför skottets uppstående kant. Oväntat nog ger det förvånansvärt vettiga vinklar till tre av avlastarna (att den fjärde sneddar iväg lite väl mycket får man stå ut med). Borrade/filade hål i spayhoodvulsten. Trippel+dubbelbrytblock tvärs masten om sb, trippelblock om bb; dubbelt lekarblock för linorna från bommen (uthal + rev) tätt akter om masten (stör inte kicken särskilt mycket, eftersom allthop rör sig med bommen). Ledöglor vid knäcken på rufftaket. Enkla clamcleats för dirk och kick. Som Stig påpekade den 6 juni: det är toppen att ha när man behöver ändra segelföring ifall vädret tuffar till sig (men bidrar till en avsevärd spagettihög i sittbrunnen).
Det där vill jag se!: June 12, 2001 2:27 PM
Spännande Bo! Jag hoppas vi träffas på Gräddö så får jag se hur det fungerar. Vad gör du av spagettihögen och betyder detta att du inte kan ha någonting (livboj tex.) på rufftaket? Henrik A23 "Juni" PS vi har haft 2500 besök på hemsidan sedan i december! Jag har på känn att det är fler som känner till Amigobåtarna idag än för ett år sedan. Tack Sailguide.com för länken.
Badstege?: June 13, 2001 8:08 AM
Jag undrar hur man bäst monterar en badstege på en A27:a? Jag gissar att lösningar som funkar på A23 borde funka på A27 också. Nu har jag bara ett handtag/fotsteg ca. 10 cm över vattenlinjen. Med en gnutta akrobatik funkar det som badstege när man ligger stilla i hamn, men det funkar defenitivt inte som en räddnings stege. Jag har hört en rekomendation att en ordentilg räddnings stege ska börja minst 30 cm under vatten ytan när båten ligger still. Arvid A27
Peter: June 15, 2001 2:39 AM
Jag har så smått börjat mitt seglarliv med min Amigo 23, och jag har en fråga angående genuans skotpunkt. Var skall jag ha skotpunkten i normala förhållanden för att få det mesta ur seglet? Och var skall skotpunkten vara då det börjar bralla i lite mer? Seglarhälsningar från Åland.
Stig Berndtsson: June 16, 2001 9:02 AM
Hej Jag har ännu inte sett någon badstege som fungerat riktigt bra. Försökte ett tag med en lös, som hängdes över sittbrunnssargen, den fungerade bra men var ett åbäke att ha ombord. Den fick därför gå iland för gott. Som räddningstege fungrar oftast badstegar dåligt eller inte alls. Jag har därför monterat en räddningsstege i form av repstege med fotsteg. Den ligger upprullad i en liten cyliderformad behållare, uppe på pushpit, med en lina ned till vattenytan. När man drar i den vecklas stegen ut. De nedersta stegen är blyförtyngda för att gå ordentligt ned i vattnet, vilket är mycket viktigt, 30cm tycker jag är för lite, det bör nog vara 50-70cm. Nu till Peters fråga om skotpunkter, mycket generellt kan sägas,att i ökande vind flyttas skotpunkten bakåt, seglet öppnar då i toppen och "spiller" vind. Vid avtagande vind flyttas skotpunkten framåt vilket gör att toppen stänger.I lätt vind är det även viktigt att du släpper på fallet för seglet skall bli lösare.Pröva dig fram så hittar du snart skotpunkterna vid olika vindstyrkor. Ett tips som alla kan ha nytta av, är att numrera hålen på skotskenan, så slipper man räkna hålen när blocket flyttas, det är bara att flytta till aktuellt nummer direkt. Märkningen görs med märk eller gravyrpenna,har man ingen egen, finns det i regel att låna hos polisen (cykelmärkning) hälsn Stig
Peter: June 18, 2001 3:17 PM
Stig, tack skall du ha för ditt tips angående genuaskotpunkter. Ännu en fråga, denna gång av teknisk karaktär:Efter att ha köpt min båt, så har jag gått runt med skruvmejsel och dragit åt allt som suttit löst. Men då jag kom till genuans skotskena (den som ligger på teaklisten) så undrar jag hur man kommer åt att dra till dem ordentligt. Genom att bara skruva från ovan så får jag dem inte att "tighta" till ordentligt; de liksom bara skruvar med i samma takt som jag drar skruvmejseln. Jag måste komma åt på undersidan för att hålla emot med skiftnyckel, för att få det ordentligt gjort. Men det går ju inte att komma åt undersidan av genuaskotskenan!! Vad och hur skall jag göra för att åtgärda detta? Eller är det fler av er som har detta fenomen på sina båtar? Peter
Stig Berndtsson: June 19, 2001 12:37 PM
För att fästa genuans skotskena ordentligt, har jag borrat igenom listen och sedan gängat med M6 gängtapp, för att sedan fästa skenan med maskinskruv (M6). För att kunna göra detta måste du lyfta av listen, du måste även kolla att utrymmet är fyllt med plast, eller något fyllnadsmaterial som går att gänga i (hårt). Detta kan nog vara lämpligt som vinterjobb. Hälsn Stig
Bo Ohlson, A23/199: June 21, 2001 8:30 AM
Betr. spagettihögen: har ingen bra lösning; den far omkring i sittbrunnen. Ett par segeldukspåsar med tryckknappsfästen på ruffskottet vore förmodligen en något så när acceptabel lösning (men det blir knöligt i ryggen för kuttersmycket). Betr. badstege: har visserligen en fast monterad, fällbar historia på akterspegeln, men den är omöjlig att ta sig upp på om man inte är elitgymnast vid fullt medvetande. Använder hellre en enkel radda plassteg, som hålls ihop med terylenband och kan knäppas runt vantfästena. Grepphål i varje steg, stöder in mot skrovet, och när man har kommit upp ett steg eller två tar man tag i vanten för att klättra vidare. Stuvas i en vanlig diskbalja.
Peter: June 21, 2001 10:10 AM
Stig; Tack igen! Behöver jag vara orolig för genuaskotet, det sitter ju inte löst på något sätt. Det är bara då man använder lite kraft med skruvmejseln som den "blindar". Jag antar att du inte anser det som något överhängande eftersom du säger att det är ett passligt vinterjobb. Hälsn. Peter
Peter: June 23, 2001 12:55 PM
Jag har tydligen hur många frågor som helst.... Nu gäller det kända fenomen som Amigo 23 uppvisar vid segling med lite fart: Den sätter sig på aktern. Kan man på något sätt kompensera detta?
Är det möjligt att sätta in extra vikt i förpiken förligaste utrymme? Är det någon som har provat med detta, och hur blev resultatet? Peter
Olof:: June 24, 2001 11:21 AM
Jag är klart intresserad av att inhandla en A27 och vill förhöra mig bland "er som vet" vad priset för en välvårdad sådan borde ligga på. Jag har även funnit ett objekt med originalmotor YSE8 med sötvattenskylning - hur länge kan man förvänta sig att en sådan tjänar respektive vad kostar en uppfräschning/renovering av en sådan motor?
Fred: June 24, 2001 1:17 PM
Den A23 jag köpte och nyss seglade hem är berövad sin vattentank. Är det någon som vet var man kan få tag på en som passar?
Ulf "Solaz": June 25, 2001 7:07 AM
YSE-motorn håller "hur länge som helst". Jag helrenoverade min (byggd -79) för två år sedan. Fick även renovera insprutningspumpen. Motorn har nu även fått färskvattenkylning. Går som en klocka. Passade på att byta propelleraxel, yttre lagring samt packbox själv. Nu är det tätt och fint. Allt detta tillsammans går på runt 25.000 kr. Att jämföra med en helt ny motor, som säkert kostar 50-55.000 i båt. Men har man dom pengarna och skall behålla sin perfekta Amigo många år, är nog den helt nya motorn med två cylindrar att föredra. Har man tur ger inbyte av den gamla motorn en lägre nota.
Peter: June 25, 2001 1:06 PM
Hejsan, alla Amigos!
Är det någon som kan instruera hur man servar vinscharna på en Amigo 23? Mina vinschar är original och de låter som om de vore i behov av en ordentligt "uppfettning".
Bo Ohlson, A23/199: June 29, 2001 6:04 AM
Betr. Peters winschfåga 2001-06-25:
Lossa skruven på winschtoppen, var försiktig med den kupade brickan under skallen, lyft av hela trumman och städa innanmätet (lämplig fettlösare, trasa+Topz, ny olja på spärrhakarna), så låter den som ny! Glöm inte att kolla slitaget på spärrhakarna och kransen!
Lycka till!
Bo O.
Peter: June 29, 2001 12:41 PM
Bo, tack skall du ha! Vad slags olja är bäst för ändamålet? Jag trodde att det bästa skulle vara att använda fett, varför är det inte det?
Bo Ohlson, A23/199: July 2, 2001 12:02 PM
Förmodligen är ett vattenfast fett bäst - men tuben med drevolja brukar finnas till hands så lägligt.
Ulf "Solaz": July 2, 2001 3:30 PM
Hej alla Amigosar!
Nu har jag stängt av mobilen och dragit på skären - i Västerhavet. Fem härliga veckor ligger framför stäven på go'a stolta Amigo 27:an Solaz.
Nu kan alla förbättringar och trimfix testas ordentligt. När allt tajtats som det skall går hon som en balanserad dröm. Två fingar på rorkulten och hon kör på som en V.O.60-båt. Nu får Stenafärjorna flytta på sig. Undan för ess. Vi ses på sjöhavet!
Kari A23 "Amphora": July 8, 2001 3:09 AM
Lite funderingar om det här med skotpunkter. Jag tycker fockens skena sitter lite galet till. Ska fallet gå innanför, mellan eller utanför vantskruvarna ?? Det är ju lite bökigt att behöva dra om fallet varje gång man flyttar skotpunkten. Finns det nån "optimalt" punkt som passar de flesta vindar ??
Stig Berndtsson: July 8, 2001 6:41 AM
Focken skall skotas på insidan av vanten. Kan du få fockskotet på utsidan av vanten, måste skenan sitta fel. Såvida du inte skotar focken på genuaskenan, där har man skotet på utsidan av vanten. Någon optimal skotpunkt som passar de flesta vidar finns tyvärr inte, men i
praktiken brukar man hitta en skotpunkt som man inte behöver ändra allt för ofta, utom de gånger man vill ha ut lite extra. Pröva dig fram så hittar du snart lämpliga skotpunkter.
Hälsn Stig
Bo Ohlson, A23/199: July 9, 2001 8:36 AM
Betr. Peter 23 juni-01: Jag har flyttat fram batteriet till utrymmet under förkojerna, har gärna 50-60L vatten i nostanken och fullt med ölflaskor under den andra förkojen - det trycker ner Amigons relativt tunna för ganska ordentligt. Vet inte om det hjälper, men det tycks inte skada.
Betr. Fred 24 juni-01: Den ca 65L trekantiga plasttank, som sitter i min båt fanns åtminstone en bit in på 90-talet hos flera av de större båttillbehörsfirmorna i Sverige (Hjertmans, Watski, Byggplast). Har inte koll på dagsläget, och undrar hur man bär sig åt för att mickla in den i färdiginredd båt.
Erik: July 10, 2001 8:55 AM
Här är adressen till Byggplast.
http://www.byggplast-batprylar.se/
Vattentanken hittar du via Produkter. Den kostar 1 540 kr.
För installation behöver man såga av den första (långa) träbalken under förpikskojen.
mvh
Erik
Anonymous: July 15, 2001 3:20 PM
Hej alla amigoägare!
Är nybliven ägare till en A23 och funderar lite på inredningen i båten. Man kunde ju, om jag har läst rätt, få A23 som självbygge. Frågan är alltså om man på ett säkert sätt kan få reda på ens båt är ett sj'älvbygge genom att jämföra inredningen vid t.ex. pentryt.
Ted Ekberg: July 16, 2001 3:01 PM
Funderar på långsegling enligt principen "Go small go now". Är det någon som seglat långt med Amigo 23 på senare år? Mina planer börjar med Medelhavet och i sinom tid även Kanarieöarna och skuttet över pölen. Tips, förslag och erfarenheter önskas! Planerar inköp av båt till vintern/våren och "nära oceanfart" under nästa vår/sommar/höst. Är Amigo 23 ett bra eller vansinnigt val? Har tyvärr inte ekonomi för något större men det finns ju andra mindre båtar...
Mats Ericsson: July 18, 2001 7:44 AM
Fred, att ta ur eller montera vattentank är inga problem. Jag tar ur min varje vår för rengörin. Inredningen fram är skruvad ihop. Tänk bara på att inte fylla tanken full eftersom locket inte håller tätt vid hård kryss. Jag brukar fylla ca 30 - 40 liter.
Mats Ericsson: July 18, 2001 7:59 AM
Ted, Amigo 23 är en perfekt båt att segla ut i stora världen i. Jag har seglat den i Storm, kuling och bris och den uppför sig alltid "civiliserat" som det anstår en dam av rang. Åren innan jag köpte min båt (-77) seglades en 23:a till sydamerika och åter. Det är en bedrift. Tyvärr vet jag inte namnet på den som seglade båten, bara att det var en västkustbo och Arne Arksund berättade om händelsen.Kanske någon annan inom vår Amigokrets som känner till historien,eller kan ge Ted tips och råd.
Hälsar
Mats
Peter: July 24, 2001 1:38 PM
Efter att ha använt den för sommaren nyinköpta Amigo 23:an så mycket det bara varit möjligt, med övernattningar för 2 barn och 2 vuxna, så undrar jag om någon har en bra lösning för att slippa den fuktighet som blir resultatet av en övernattning. Särskilt i förpiken, där barnen har sitt krypin, så är det ganska blött i rufftaket på morgonen. Är det någon som har haft samma problem? Vad är lösningen?
Arvid : July 27, 2001 8:55 AM
Hej Peter, fukt och kondens i ruffen är lättast avhjälpt med bättre ventilation. Jag skulle föreslå två åtgärder: 1, fixa en "övernattningslucka" bestående av endast en träram med ett myggnät och använd den i stället för den vanliga ruffluckan, 2, jag har sett att det finns en "myggnäts-påse" med en öppning med tyngder som är gjord så att man bara lägger den över den öppna förpiks luckan. Om du har öppet i båda ändar på ruffen kommer du nog inte få problem med fukt.
Det finns ju så klart andra lösningar, så som att ha värme på, på något vis. Faktum är att några tända ljus gör luften betydligt torrare, fast man kanske inte vill ha tända ljus i förpiken om barnen sover där... Man kan så klart isolera skrov och tak i förpiken, vilket hjälper en aning mot kondensen, fast luften blir inte torrare för det. Mitt sista förslag är att byta ventilen i förpiks taket mot en liten fläkt som drivs med solceller, dom funkar hyffsat och sommartid går dom faktiskt hela natten.
Mattias A23/171: July 30, 2001 7:14 AM
Bästa amigovänner!
Personen som seglade till Sydamerika, var bosatt i Skanör och hade i samband med jobbet varit nere i Peru (tror jag det var). Där hade han träffat en dam som han fallit handlöst för. Han lovade dock henne innan han åkte att han skulle komma tillbaka och ta henne med till Sverige vid ett senare tillfälle. Tiden gick och tösen trodde väl att hon var bortglömd när så en dag mannen återkom, i sin Amigo 23. Tjejen som aldrig sett havet, fattade väl (som tur var) inte riktigt vad det innebar att ta sig till Sverige på det sätt som väntade. Detta insåg vår landsman, som i princip låste in henne i ruffen under några dagar, innan hon fick aktivt vara med. Efter denna bryska inledning hade damen skaffat sig sjöben och resten av resan gick bra. Enligt uppgift bor de fortfarande i Skanör.
Denna historia fick jag höra av den person som jag köpte min Amigo 23 a av (också i Skanör).
Uppenbarligen går det alltså bra att segla en 23:a även över pölen. Om man befinner sig mitt på Atlanten och det blåser upp till orkan, är jag inte säker på att exempelvis en välkänd långseglare som Monsun (HR31:a) känns så mycket större än en A23:a. De extra 2,5 m är nog inte de som fäller avgörandet för utgången. Folk har seglat kors och tvärs över haven i exempelvis Misiler, IF-båtar (har en kollega som drar iväg riktigt långt lite då och då i sin Marieholm 26:a), Havsfidror samt Maxibåtar. Det finns en norrman som seglat till Stilla havet i en Maxi 68:a där allt var frid och fröjd till dess att en tankbåt backade över hans båt, för tillfället lyckligtvis obemannad. Han har skrivit en bok om detta, vet ej dock vad den heter. Dessutom finns ju Sven Yrvind och hans Bris-båtar...
Ska man segla långt, är det snarare viktigt att båten och man själv är väl utrustad och förberedd. Om jag hade stuckit iväg långt med min Amigo 23, hade jag satsat på två förbättringar. Dels hade jag förstärkt riggen med extra stag, så att den bättre tål att rullas runt av en våg. Av samma anledning hade jag även ordnat med stormluckor till de relativt stora rutorna som finns i salongen. (Jag hade nog båda dessa saker oavsett vilken båt det gällt.) Därefter hade jag känt mig väl rustad att möta de flesta situationer som naturen kan skapa där ute.
Amigon är ett väldigt starkt bygge, med bra kvalité på skrov och däck.
Men glöm ändå inte livflotten. Det finns containrar, valar, timmerstockar och annan bråte som snabbt kan avsluta även den mest förbereddes långsegling.
Lycka till!
Mattias
Henrik Badstege mm: July 30, 2001 11:54 AM
Nu har jag äntligen fått en fungerande badsteghe på min A 23:a. En italiensk standardstege, ungefär Trema tror jag den heter, med ett teaksteg i en övre del och två i en utfällbar. Jag fäste den med två bultar genom relingen uppe i aktern om sb. Övre delen har nertill två vikbara, grå plastfötter med ledad tass som är avsedda att vila mot en (negativ) akterspegel. Jag köpte 2 st 40 cm långa bitar 25 mm rostfritt rör, ersatte fötterna med dessa och förenade dem med en platta i 12 mm vattenfast faner. Uppslitsad slang som skoning mot skrovet, dubbel lina upp runt pushpitstöttan som spärr nedåt och - simsalabim: En stege som är lodrät, stabil och når c. 40 cm under vattenytan i nedfällt läge. Uppfälld och invikt mot akterspegeln är den konstigt nog aldrig i vattnet, trots att den är bara 5 cm över ytan.
Återkommer med träfferfarenheter från Gräddö. Blir det Mariehamn 2002? Eller 2003?
Henrik
AMIGOTRÄFFEN: July 30, 2001 12:04 PM
Träffen var trevlig. Åtta ivriga personer, två båtar och en rejäl dos båtprat och frågor. Tack Birger och Gullvi Martinsson på Peja II för gästfriheten! Samtalen rörde Arksund, värmeanläggningar, badstegar, jollar, seglingsegenskaper mm. mm. Kamerorna gick heta, så det blir nog en bildsida småningom. Hemkommen har jag hört att det FINNS en tecknare bland oss. Eftersom vi var rörande eniga om att Amigoisällskapet ska vara självgående, inte beroende av övertalning och puff & knuff från ivriga entusiaster, så talade vi i försiktig ton om en träff i Mariehamn ett annat år. Då kan man ju komma dit när man vill, före eller efter träffen, och njuta av Ålands skärgård oavsett den exakta dagen för träffen. Gräddö var nog lite illa valt (av mej, som ville ha det nära Finland, men som ändå inte kunde komma med egen båt) men det var en början. Kanske.
Varma hälsningar och på återhörande
Henrik