Per: January 7, 2001 12:28 PM
Hej Amigos, God forts! Vet ni om att det finns Amigo 107 också. Men den har aldrig byggts, vad jag vet. Båten ritades av Olle Enderlein 1979, 10,72 x 3,50, spetsgattad. Ritningarna, konstruktionsnummer 452, finns i Enderleins samling på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Någon som vet mer? Eller som tänker låta bygga det första exemplaret... Henrik: January 8, 2001 3:55 AM
Hej Per! Läste i en artikel i nån tidning att Arne Arksunds varvskompanjon, valthornisten och båtbyggaren Hans Ullbrandt på Amigovarvet (som numera finns på Hönö) fortfarande när en dröm om att bygga en 107:a, eller egentligen två. Han behöver bara en köpare till, så kan han bygga. Lär inte vara alldeles billigt... Står 107 för segelytan som vanligt, eller är det LÖA i decimeter, eller något annat mått?
Henrik: January 8, 2001 4:13 AM
Vet ni att den här hemsidan har haft 580 besök sedan 1/12 2000. Inte illa! Amigobåtar är omtyckta. Nu har jag lagt in några nya bilder på 33:or och en 27:a. Alla bilder syns åtminstone idag. Hoppas det är bestående. Väntar ännu på 40:an...
Katja: January 16, 2001 8:19 AM
Hej! God fortsättning på er allihopa. Är det någon som har en instruktionsbok till en Yanmar 8hk- 75,(saltvattenkyld) eller vet var man kan få tag i en, maila gärna till sbe28026@post.netlink.se
Amigo 27 Solaz: January 17, 2001 3:53 PM
Instruktionsbok till Yanmar 8 kan fås för några kronor hos auktoriserade Yanmar-återförsäljare. Om du går bet kan jag skicka en kopia av min. Jag har en 79:a, men det är kanske ingen större skillnad, i alla fall inte i handhavandet. (Katja, är du en båt eller ägare? (Oförskämd fråga) M v h, Ulf
Henrik / A 23 "Juni": December 29, 2000 11:02 AM
Enligt ett prospekt från Amigovarvet är Amigo 33:an förutom byggd av, också KONSTRUERAD av Arne Arksund, vilket stöds av att Carl Anderssons dotter i sin fars ritningar har enbart 23:an, 27:an och 40:an(kostern). Känner nån av er till mer om detta? (P.S. Bo Larssons Millan verkar vara svår att få syn på på bildsidan. Jag jobbar på det, och hänvisar till eboard.com's webmaster, som misstänkte den bristfälliga kapaciteten i atlantkabeln (servern finns i Boston, Massachusetts!!!!) Själv tror jag på slumpen i laddingsögonblicket, eftersom det inte finns nån faktisk skillnad mellan de olika bilderna. På lite sikt ska vi nog ha en hemsida nånstans i Norden. Men denna (eboard) är gratis, enkel och färdig - tre goda argument så länge. Antal besök under december : 440 st!! Vi är POP.
För den som inte ser Amigo 33:an "Millan 2" sätta segel, kan jag bara säga att det lönar sej att vänta - hon är fin.
Gott nytt år!
Henrik (henrik.hulden@yle.fi)
Hans Nicklasson: January 5, 2001 5:16 PM
Gott nytt år alla Amigo-ägare!
Kul att e-boarden har blivit så populär!
Katja: January 16, 2001 8:19 AM
Hej!
God fortsättning på er allihopa.
Är det någon som har en instruktionsbok till en Yanmar 8hk-75,(saltvattenkyld) eller vet var man kan få tag i en, maila gärna till
sbe28026@post.netlink.se
Amigo 27 Solaz: January 17, 2001 3:53 PM
Instruktionsbok till Yanmar 8 kan fås för några kronor hos auktoriserade Yanmar-återförsäljare. Om du går bet kan jag skicka en kopia av min. Jag har en 79:a, men det är kanske ingen större skillnad, i alla fall inte i handhavandet. (Katja, är du en båt eller ägare? (Oförskämd fråga)
M v h, Ulf
Henrik "Juni": January 22, 2001 3:58 AM
Hej på er! Nu skickade Björn Jansen i Oslo bilder ur sin Amigo 40-broschyr, och de finns på hemsidan, så nu kan vi se alla fyra modeller i ritning. Fotografier mottages fortsättningsvis med illa dolt båtbegär. Trevlig vårvinter! (Båtmässan i Helsingfors öppnar nästa vecka!)
Henrik
Håkan: February 5, 2001 1:55 PM
Hej på er Amigo-seglare. Jag har en 27:a som jag har tänkt förse med däcksbelysning. Är det någon som vet var man kan få tag på bra lampor att sätta i spridarna?
Martin Lundgren: February 10, 2001 2:51 PM
Någon som installerat kylbox i Amigo 27:an och kanske har några bra tips, både vad gäller val av box samt installation?
Martin
Peter: February 12, 2001 2:06 PM
Hej!
Det närmar sig sjösättning dag för dag och jag efterlyser lite tips om diverse praktiska ting, första gångs segelbåtsägare som jag är. Jag har tänkt montera på en solpanel för att hålla mej med ström. Hur har ni övriga monterat era paneler? Jag har sett en del modeller där man sätter fast en hållare på den "bakersta relingen" och på den fäst solpanelen. Är det en bra lösning även på Amigo 23:an? Hur har ni dragit kabeln från panelen till batterierna? Löst från utsidan till ruffen, eller har ni tagit hål och dragit kabeln osynligt till batterierna? Hur är det med värmen i båten? I min finns det en gammal Wallas (anno järnåldern), och jag har tänkt att fixa värmen ombord med en värmare som man laddar med värmeljus. Tror ni att det räcker, eller finns risken att det blir ett rått klimat i båten, och att det aldrig hinner bli riktigt torrt och varmt inne? Kan någon rekommendera någon övernattningshamn på vägen mellan Södertälje och Åland? Om vädret är gynnsamt så har jag och mitt följe (om de vågar hålla löftet de gav då jag frågade om de ville komma med och segla hem min båt och fick som svar:
Javisst! Inga problem!) tänkt avverka sträcka på 1 övernattning, max 2. Alla tips mottages tacksamt!
Om någon vill ta direkt kontakt med mej så går det bra på e-mail:
peter.sadelv4@aland.net
Henrik: February 14, 2001 6:26 PM
Min solpanel är fäst i en lätt ram av ribbor (ett "I"), som står ut från häckstagets hanfot akteröver, "stagad" med linor uppåt och neråt, och jag har en vattentät stickkontakt i sittbrunnssargens utsida, där strömmen går in. Fungerar fint, och panelen är aldrig i vägen och alltid i ostört ljus. Den är på 11W och kräver ingen extra elektronik före batteriet.
mvh Henrik / "Juni"
Katja: February 17, 2001 8:11 AM
Hej!
Jag har fått tag i en VERKSTADShandbok till våran motor nu..Instruktionsböcker finns inte att få tag i hos återförsäljarna som jag frågat hos.Tack för alla tips och Ja, jag heter Katja,(Ulf...)
Mikael Romero: February 21, 2001 8:17 AM
Jag har genom info på sidan förstått att Amigo 23 testats av båttidningar på tidigt 70-tal. Är det någon som har dessa och inscannade? Det vore väl kanske en bra idé isåfall att kunna lägga det här på sidan, eftersom det säkert bara är berömmande ord i likhet med Gehlins test.
Henrik "Juni": February 25, 2001 7:07 AM
Mikael,
jo det finns några gamla test, och jag har kopior på två. Jag vågar inte utan
vidare scanna in dem och publicera,
det lär vara tveksamt upphovsrättsligt. Hans Nicklasson fick separat tillåtelse
att publicera dem i det
duplicerade "Amigobladet" 1997, så det kanske skulle gå att fixa. Men jag kan
skicka det jag har till dej per post
så länge.
Arne Arksunds syster skickade mej några intressanta klipp och en linjeritning på
Amigo 40:an. Också detta ska
väl gå att ställa till Amigosällskapets förfogande på nåt sätt.
Jag återkommer.
F.ö. hoppas jag alltså på en "Amigosällskapets årsskrift 2002" nästa vinter, som
innehåller både båtskildringar,
artiklar och reportage. Och fotografier naturligtvis. Den som känner på sej att
han/hon med lite hjälp kunde få till
stånd material till denna, ta kontakt.
Finns det f.ö. någon tecknare ibland oss?
Henrik
henrik.hulden@yle.fi
Kjelle: March 5, 2001 11:39 AM
Angående bilder som inte går att se.
Samtliga bilder som det är problem med innehåller tecknen å, ä eller ö i
filnamnet. Servrar installerade med
operativsystem på engelska brukar inte uppskatta dessa tecken.
Kjelle
Kjelle: March 5, 2001 11:54 AM
Angående bilder som inte går att se.
Samtliga bilder som det är problem med innehåller tecknen å, ä eller ö i
filnamnet. Servrar installerade med
operativsystem på engelska brukar inte uppskatta dessa tecken.
Kjelle
Frode "205": March 9, 2001 4:08 PM
Hei på Dere, jeg har en Amigo 27, og jeg trenger og skift ut noen skrov lister.
Er det noen der ute som vet hvor
jeg kan få tak i disse? Eller må de spesial lages? På forhånd takk!
Peter: March 11, 2001 1:25 PM
Hej!
Är det någon som har erfarenhet av en "värmeljusvärmare" som heter EASY HEAT
(svensktillverkad). Den
verkar vettig, men funkar den?
Mats Ericsson: March 14, 2001 5:07 AM
I Båtnytts senaste utgåva om testade segelbåtar finns en bra artikel med test av
Amigo 23. Den bör läsasa av
både Amigo ägare och presumtiva Amigo ägare.
Frode"205" (igjen): March 16, 2001 4:08 PM
Ingen respons på mitt spørsmål ang. "skrov lister" til Amigo 27;Så jeg antar
ingen i klubben har aning? Er dette
en aktiv chat. eller.....
Staffan Haegermark: March 17, 2001 3:49 PM
Hej, Jag söker efter en Amigo 40 som köptes av Peter Agrinder under våren 1992.
Jag har för mig att skrover var
Nr 7 och riggen Nr 10. Min far köpte båten av Arne Arksund och seglade med den
till sin bortgång under hösten
1991. Jag är nu nyfiken på om någon kan ge mig ledtrådar om hur jag kan finna
just denna båt och om den
eventuellt är till salu. Tacksam för alla råd och tips. Maila gärna direkt till
staffan@citydata.se
Jakob Axelsson: March 18, 2001 5:35 PM
Hej Jag brukar segla mina föräldrars amigo 23:a nr 177, som är brandgul. Enligt
dom är färgen ovanlig, därför
att den lätt blev flammig. Finns det nån här som vet nåt om det, eller kanske
själv har en brandgul?
Erik: March 20, 2001 7:37 AM
Missa inte vår hemsida om vår solgula/brandgula Amigo 23, So Long:
http://w1.318.telia.com/~u31812700/
Hållar man efter färgen blir den inte flammig. MVH ERIK RÄF
Fred: March 27, 2001 6:17 AM
Min dotter och jag funderar mycket på att skaffa oss en amigo 23. Jag vill
numera inte ha mer än en dagseglare
kanske ett veckoslut, samtidigt som tösen vill ut och segla med någon några
kompisar där hon är ensam om
seglingserfarenheter och riktig kurs. Vi är förtjusta i Amigo 23 som verkar vara
den perfekta kompromissen
utom i ett avseende: lystalet. Amigo 23 beskrivs som välseglande. Vi har
erfarenhet av MS 20 som har en pkt
sämre lystal. Den är bedrövlig i alla vindar som inte är öppna. Styr man närmre
vindögat är 70 grader driver man
nästan lika mycket som man tror sig ta höjd. Hur skulle vi uppleva Amigo 23?
Berätta!!
Henrik: March 31, 2001 12:31 PM
Fred! Lystalet är underbart lågt - för Amigo seglar fint! Kryss i sjögång är hon
inte så bra på, men 45-50 grader
håller du när som helst. Och på öppna vindar är hon jättesnabb i förhållande
till sin storlek. Som alla båtar med
stor våt yta i förhållande till vattenlinjelängden kräver hon goda segel, eller
ska vi snarast säga att nya segel gör
underverk. Men jag har vunnit kappseglingar mot både Ballad och Finn 26, och hon
går sällan under 4,5 knop.
Högsta notering hittills (innan loggimpellern hamnade ovan vattenytan) 7,4 knop.
Någon modern IMS-racer är
hon inte, men en härlig seglare som rör sej fint i olika väder. MS20 ska vi nog
inte tala om på samma dag. Det är
inte riktigt rättvist att jämföra med en motorbåt med rigg och köl. Välkommen i
Amigo 23-gänget om ni köper
en. henrik.hulden@yle.fi
Arvid : April 2, 2001 5:23 AM
Nu börjas det! Vårpysslet på vår A27:a satte igång igår och nu har jag ett antal
frågor: 1. Varför ska man våtslipa
bottenfärgen? Går det inte lika bra att torrslipa? Är det för att dammet är
giftigt? (Ja, vi har kvar lite gammal
giftfärg som åker av nu.) 2. Skrovet är ganska matt och flammigt, så jag hade
tänkt att köra med rubbing innan
vax, hur är det att använda en borrmaskin med en polerdyna när man rubbar? Är
det risk att man polerar för
mycket? 3. Hur lagar man bäst små grundstötningar? Glasfiber epoxy, eller någon
annan typ av epoxy spackel?
4. Vi ska göra hål i skrovet (hua) för läns pumpen (ovanför vattenlinjen). Är
det något speciellt man ska tänka
på? Ska man ha någon speciell typ av skrovgenomföring? Hur har ni era pumpar?
Ett akternativ är ju att koppla
på en T-koppling på slangen som kommer från däcks-spygatten, fördelen är att man
slipper göra hål i skrovet,
nackdelen är att man får äckligt kölsvins vatten i sittbrunn. (Slangen från däck
mynnar ju ut längst akterut i
sittbrunn.)
Henrik: April 3, 2001 4:12 AM
Hej Arvid! Jag har säkert inte de slutliga svaren, men några tankar i varje
fall: 1) Ja det är orsaken. Dessutom är
våtslippapper mer hållbart och effektivt; du slipar mer med ett papper.
Våtslipning sköljer dessutom bort
dammet, så du slipar liksom inte in dammet i ytan. 2) Väntar på svar från nån
som kan. Har samma fråga. 3) D:o
4) Jag har min pump och slang i sittbrunnsboxen, och slangen viker jag ut över
relingen när jag ska pumpa.
Fördelar: Inga skitränder på skrovet och inga extra hål. Och hur ofta behöver du
pumpen? Däckslänsarna är
ganska klena för länspumpsbruk och du måste bygga in en ventil; du kan annars få
upp länsvattnet på däck i
stället. Ingen bra idé. Om du vill ha en fast genomföring, hur vore det att ta
den högt uppe på akterspegeln? Det
kan vara bra när du ska pumpa i hamn och har andra båtar på sidorna... Själva
beslaget kan vara likadant som ett
litet avloppsrörsbeslag. Vårenergi! Henrik
Kim Hansen: April 4, 2001 6:14 AM
Hej alle Amigoejere. Kender nogle af jer til osmoseproblemer med Amigobådene ?
Jeg har selv ved
forårsklargøringen konstanteret begyndende osmose. En bådbygger har fortalt at
det skyldes flere ting, meget
varierende gelcoattykkelse, enkelte steder var den meget tynd. Da jeg sleb
bundmalingen af kunne jeg nogle
steder se små glasfibre stikke ud gennem gelcoaten, dårlig udhærdning og meget
tyndt primerlag. Osmosen
sidder som små prikker i gelcoaten, så jeg har valgt at få båden sandblæst med
efterfølgende udvanding af
affaldsstoffer, epoxyspartling og 7 gange epoxyprimer. Håber at komme i vandet
med min "nye båd" i starten af
juni
Amigo 27 Solaz: April 5, 2001 11:19 AM
Bäste Kim! Beklagar din otur. Jag har inte hört någon Amigo som haft problem med
osmos. Jag är också
intresserad av besked om risken med just Amigo. När jag köpte min på hösten 96,
lyftes den ur vattnet. En
besiktningsman skrapade bort färgen på ett utsatt ställe ner till gelcoaten och
mätte med ett fuktinstrument.
Laminatet var torrt. Men man vet ju aldrig när Mr Osmos hälsar på! Någon annan
som hört något om Amigons
osmosrisk? Hilsen, Ulf
Hans Olof Holmkvist: April 8, 2001 10:18 AM
Hej Tänker sätta igång med vårpysslet på min 23:a nr 178 i påskveckan. Har en
fråga. Halkipar eller rostfria
stålband som avbärare för förtöjningsgodset mot relingslisten? Har sett flera
båtar med ca: 30 cm långa stålband,
men inga med konventionella halkipar. Intuitivt tycker jag halkipar verkar
skonsammare mot förtöjningsgodset
men det kanske finns speciella skäl - någon som vet - har någon idé?
Vårhälsningar från Lomma Skåne Hans
Olof
Henrik: April 8, 2001 1:11 PM
Hej Hans Olof
Halkipar är nog att föredra på en Amigo, där avståndet från relingen till knapen
ändå är såpass långt. Du får
skona halva fördäckets längd med stålband om du inte har halkipar. Däremot finns
det en mängd värdelösa
halkipar i handeln åtminstone i Finland. Biltema har en modell med en kant som
torde gnaga av godset på ett
dygn. Själv skruvade jag på två stycken halkipar med en "tunga" ner på utsidan,
så att ankarlinan inte gnager på
teaklistens utkant. Dyra var dom - c. 160 mk styck (över 200 kr). Men sköna.
Kari, A23 : April 12, 2001 6:27 AM
Suck !! Upptäckte idag en spricka i rodret vid nedre upphängningen. Tappen
sitter löst. Förmodlingen en
gammal skada som spökar. Nu till frågan: hur fixar man det här på bästa sätt ??
Funderar på att skära upp ett spår
på framkanten mot tappen och fylla på med epoxylim och sedan förstärka med extra
glasfiberremsor. Någon som
råkat ut för liknande ??
Mats Ericsson: April 17, 2001 6:06 AM
Hej Kari, Du får nog ta upp mer än bara framkant. Tappen är förlängd inuti
rodret så du bör ta upp även vid
sidorna, plasta fast det hela med matta och plast (eller glasfiberspackel) och
därefter plasta med matta och
epoxiplast så du får den runda formaen på rodret. Titta också noga vid edn övre
tappen. Där har du stora
påfrestningar, strax ovanför tappen där rodret är som smalast. Jag har haft
sprickor både vid tapparna samt
ovanför övre tappen. Lycka till Mats E.
Hans Olof Holmkvist: April 19, 2001 3:45 AM
Såg någon gång i vintras ett upprop om amigomöte i Grundsund till sommaren. Vill
minnas att det var 21/7 som
nämndes. Vad har hänt med detta trevliga initiativ? - har det dött eller är
"listan redan fulltecknad" Om jag får
min båt färdig skulle jag annars gärna komma upp. Hälsningar Hans Olof Lomma
Amigoträffar 21/7: April 22, 2001 3:29 PM
Amigoseglare på alla kölar är välkomna till träff under fria former lördagen den
21 juli 2001. GRÄDDÖ på
ostkusten samt HAMBURGSUND på västkusten är platserna. Vad sker? Vi träffas,
pratar, fotograferar,
samgrillar etc. samt kanske idéar kommande göromål inom AMIGOSÄLLSKAPET. Frågor
och tankar kring
träffarna kan tillsvidare riktas till henrik.hulden@yle.fi
VIMPEL PÅ GÅNG!: April 25, 2001 5:10 PM
HEj! Vi ska låta tillverka enkla Amigosällskapsvimplar i vit marinpolyester
(flaggduk). Jag har offerter från tre
flaggfabriker och väntar ett par till. Vimpeln blir alltså svartvit, för att gå
bra ihop med alla olika kapell- och
skrovfärger. Vimpeln kommer med moms och porto att kosta c. SEK 100,-, och den
kan beställas av Per
Simonsson per@hoffmanco.se eller Henrik Huldén henrik.hulden@yle.fi Leverans c.
5 juni. Den som väntar på
ngt gott... Henrik
SITTBRUNNSKAPELL: April 26, 2001 3:00 PM
Hej! Är det någon som har ritningar/mått på ett sittbrunnskapell/bomtält till
Amigo 23:an? Jag tänkte ta och
försöka sy upp ett, och skulle behöva en bra ritning. Tacksam för svar ERIK RÄF
Läs mer om vår solgula
segelbåt på: http://w1.318.telia.com/~u31812700/
Bo Ohlson: April 27, 2001 3:45 AM
Betr. Rubbning/maskinpolering: Jag har alltid varit försiktig med att rubba -
rubbning tar bort litegrann av
gelcoaten, och med tiden har jag fått några fläckar där jag tycker att laminatet
börjar anas. Däremot kör jag
maskin med polerhätta efter vaxet. Betr. vatten i rodret och rodersprickor: Jag
tror att alla har vatten i sina roder -
mitt roder flyter om jag *inte* har det. För att dränera det på vintrarna har
jag helt enkelt borrat ett 10 mm hål på
lägsta punkten. Skälet till det var, att rodret sprack (förmodligen
frostsprängning) i akterkant. Slipade ned, lade
på 3x0,5 mm väv, epoxispacklade och epoxitjärade (det sista är naturligtvis rätt
meningslöst från
vattenskyddssynpunkt, men eftersom skrovet är det, så...). Fråga: Känner någon
till någon liten rostfri verkstad i
Stockholmsområdet som kan svetsa ett nytt svanhals-(mast-till-bom-)beslag (har
ny bom sedan jag bytte till
lösfotad stor häromåret; medlevererat beslag är mest att se som ett
provisorium)?
Arvid Nilsson: May 2, 2001 5:43 AM
Solceller och frysfack i A27? Jag undrar om någon har erfarenheter av solceller.
Jag har funderat på att sätta
solceller på rufftaket precis framför luckan ner i ruffen. Har någon provat att
ha solceller där, och hur funkar det
i så fall? Är skuggan från segel/sprayhood ett problem? Endel solceller behöver
inte någon regulator utan kan
kopplas direkt till batterierna, är det bra eller dåligt? Anledningen till att
jag vill ha solceller är bland annat att
jag tycker om kall öl, har någon testat att bygga om befintliga isolerade fack
till ett riktigt kylskåp? Jag hade
tänkt att jag skulle göra detta på enklast tänkbara sätt: Köpa ett kylaggregat
som man helt enkelt sätter i locket
till det ena isoler-facket. Fördelar-1 enkelt, 2 aggregatet hamnar högst upp i
kylen, 3 el dragningen blir enklast
tänkbara, en sladd till närmsta uttag, 4 inskränker minimalt på utrymmet i
facket. Nackdelar-1 man får en stor
klump mitt på bänken, 2 aggregatet blir ganska utsatt för slag och vatten (från
diskhon) 3 ett minst sagt otympligt
lock med sladd till frysen. Är den någon som har testat något liknande, eller
"oliknande", och vad är i så fall
erfarenheten?
Vimplarna beställda!: May 3, 2001 6:18 AM
Vi beställde några extra, om du skulle märka att du vill ha en men inte har
beställt. Henrik henrik.hulden@yle.fi
Fredrik Lans: May 3, 2001 2:39 PM
Ang. solceller (allmänt). Att sätta solcellerna så att de får lite skugga ibland
borde inte vara något problem,
eftersom de ger nästan full effekt även om det är lite molnigt. Du bör dock
tänka på att ett kylaggregat drar
ganska mycket ström. Jämför effekten på kylaggregatet och solcellen du tänkt
köpa, och be även handlaren om
råd (lämplig effekt). En regulator gör att du aldrig riskerar att överladda
batteriet, det kan ju vara bra om man
inte ALLTID har ölen på kylning (eller ändå har på kylskåpet). Dessutom
"förbättrar" den laddningen av
batteriet. Regulatorn skyddar även solcellen mot att bränna om man går för
motor. Om man vill skydda sig
endast mot detta, kan man andvända sig av en diod. Det är en ganska billig metod
och eliminerar den största
risken. Ytterligare en fördel finns på många regulatorer: Man kan komplettera
med fler solceller senare utan att
riskera de ovanstående problemen. Lyck till med "Ölkylen" !!! Vi har precis köpt
en A23 som vi skall segla upp
från Öckerö till Hovenäset (nära Smögen) under helgen.
Kari A23: May 7, 2001 4:05 PM
En liten undran bara..vad toppar era A23:or ?? Är själv inne på mitt knappt
första år som seglare så jag bara
undrar. Var ute i ca 8 m/s igår och toppade 6,5 knop med stor & fock. Är ganska
intresserad av att lära mig
segeltrim och sånt så det vore kul att höra vad man skulle kunna "vrida ur" en
A23:a.
Arvid : May 8, 2001 6:55 AM
Jag har pressat min A27:a till ungefär 8 kn på plattläns med bara fock. Tillppar
på att det blåste 12 m/s. Faktum
är att även i denna svindlande hastighet betedde sig båten bra, styrförmågan var
helt oförändrad. Om det friskar i
på plattläns tycker jag att båten beter sig bättre om man tar ner storen, annars
skruvar sig båten i sjön. En annan
sak som jag lärde mig förra året var att man ska slita på stormfocken. Blåser
det 10+ är det mycket behagligare
och marginellt långsammare med stormfock och lite revad stor. (Detta kommer
kanske inte som en stor
överaskning för mer luttrade seglare...) Gränsen för när man ska reva är
troligen inte den samma för A27 och
A23.
Henrik A23 JUNI: May 9, 2001 6:48 AM
Jag har loggat 7,4 knop, och över 7 vid flera tillfällen. 6 - 6,5 är vanlig
marschfart i frisk vind. Det där med
stormfocken var intressant. Skillnaden mot inrullad genua är förstås att
segeltyngdpunkten ligger lägre ner,
krängningen blir mindre och därmed blir skrovets form bättre i vattnet. Eftersom
Amigon inte har några
överhäng att tala om så vinner man ju inte vattenlinjelängd med att kränga, som
man gjorde på de gamla
skärgårdskryssarna. Det man vinner i fören vinner man ju redan när båten går
nästan upprätt. Jag läste en
segeltrimningsbok nyligen, och blev lite intresserad av att skaffa en längre
skotskena till storen. Har någon av er
en sådan? LYS-talet på Amigo 23 verkar möjliggöra framgångsrik kappsegling. Har
ni provat? Henrik
Arvid : May 10, 2001 3:10 AM
...dessutom kyver man vågorna på ett trevligare och effektivare sätt om man inte
kränger så mycket. Längre
skotskena har jag personligen inga erfarenheter av, men jag har träffat en A27
med en storskot skena från ena
sittbrunns sarjen till den andra. Ägaren sade att han var nöjd. Resultatet blir
ju förstås att man kan planskota
storen under kryss i frisk vind. Detta borde addera lite fart.
Gennakerspröt: May 15, 2001 4:30 AM
Jag har en gennaker på min 23:a, och det har alltid varit lite struligt att få
den att stå bra när man går halv vind
eller högre, eftersom den inrullade genuan ger så mycket turbulens. LYS tillåter
ju att man skjuter fram
gennakerns halshorn föröver till ett avstånd från förstaget som motsvarar 3/4 av
måttet mellan förstag och mast.
Jag hade ett V-format, s.k. Hammax-spröt på prov, men det var knökigt att ha där
permanent och fult dessutom.
Nu har jag löst problemet och kan rekommendera följande: Jag fick en 150 cm
utskottsbit av en 40 mm
jollebomsprofil gratis från en lokal riggningsfirma, och försåg den med
spinnakerbomsbeslag (à FIM 180).
Denna korta bom surrar jag nu fast med spännremmar i pulpit och förbeslag längs
däck på styrbordssidan, så att
bommens ena ända kommer för om båten precis i midskeppslinjen. Där har jag ett
block genom vilket jag drar
gennakerns halslina till förknapen. (Min genuarulle Plastimo 406 har vantskruven
under sej, så det finns gott om
plats intill förstaget där.) Svisch! Gennakern ger otroligt mycket fart på
kurser upp till 60-70 grader från vinden.
(Min är på 29 kvm, sydd till en Helmsman 20 My, kostade c. 2000 SEK) Hälsningar
Henrik A23 "Juni"
Bo Ohlson: May 23, 2001 12:41 AM
Liten kommentar till Henriks fundering på längre skotskena för A23: Jag har en
pistolhake vid skotråttan och
kan därför lätt koppla loss skotet från skenan, och det har jag använt då och då
för att flytta ut skotet till öglorna
för spinnakerskot vid fotlisten på akterräckets främre fäste. Har oxå funderat
på att montera ett par fasta
öglebultar på utsidan av sittbrunnssargen för samma ändamål, men inte gjort det
(än). Skotpunkter långt ut *är*
bra för segeltrimmen vid öppna vindar.
Henrik: May 23, 2001 2:32 AM
Intressant, Bo! Du menar att man flyttar storskotet till en punkt nere i lä
(eller uppe i lovart) vid behov. Det är en
bra idé, så behöver man inte bygga om med en lång skena. Det blir nämligen svårt
att hitta rätt plats med tanke
på stuvfacksluckorna. Problem blir det ju förstås med mantåget om man skotar i
fotlisten, och problem kan jag
också tänka mej att det blir om det blir bråttom att vända genom vinden. Men en
tänkvärd idé. Jag ska
experimentera lite i sommar. Har någon av er skotat i pushpit över rodret? Då
kommer ju skotet verkligen ur
vägen, men man måste förstås fördela kraften på mer än en punkt. På kryss blir
det säkert ingenting, för man får
inte ned bommen, men på öppen vind kanske?
Jonas A23/134: May 27, 2001 2:56 PM
Hej Henrik/"Juni" och andra "Amigos"! Du undrade lite om mina lösningar, och jag
kan väl ta en ur högen: Förr
retade jag mig på att genuaskotet nötte på sarg och sprayhood. Efter lite
fundetringar så kom jag på en lösning
som jag kan rekomendera. En bit bakom clamcleaten för genuaskotet har jag
skruvat fast ett liggande brytblock
med låsmöjlighet, och på utsidan strax nedanför winchen en skotförare.(ej
nödvändig) Skotet går då från
skothorn genom skotförare, brytblock, winch och skotlås. Vid slag: Lås först
skotet med brytblocket, lossa sedan
lås och winch. Fixa till skotet så att det inte "kingar".(brukar kasta ner det i
ruffen) När draget har släppt i
genuan, öppna brytblockets låsning och låt vinden göra sitt emedan man tar hem i
motsatt skot. Man gör snabba
slag, och det är smidigt när man seglar ensam. Och med en knut i änden så är det
ingen risk att skotet rappar ur
blocket! Vid spinnakerhissning: Börja som föregående, lägg i stället
spinnakerskotet runt winch och lås. Hissa
spinnakern bakom rullgenuan, ta hem och trimma. Nu har draget försvunnit i
genuan, så det är bara att lossa
låsningen på brytblocket och rulla in! Smidigt! Amigohälsningar: Jonas
Henrik: May 28, 2001 4:27 AM
Jonas, det låter som om det var ett fungerande system, men jag måste medge att
jag inte förstår hur det ser ut. Är
idén denna: skotet från blocket på relingen (för jag antar att du har kvar
skotpunkten där) går inte direkt till
vinschen utan via ett brytblock till vinschen? Ett slags skotlås före vinschen
alltså. Och därmed kan du ta skotet
av vinschen före stagvändning. Och skotet kommer inte att ligga an mot
sprayhoodens "snibb". Har jag förstått
rätt? Kan du rita en skiss och lägga upp här? Eller skicka per post? Låter ju
nämligen som en bra lösning för
ensamsegling. Henrik
Jonas A23/134: May 28, 2001 6:39 AM
Hej Henrik! Givetvis går ju skotet först genom blocket på sparklistens
skotskena, jag ber om ursäkt att jag
missade det. Men i övrigt verkar du ha förstått vad jag menar. Fördelen är att
man kan låsa och förbereda i god
tid, inga stressade stagvändningar! Ska försöka att göra en ritning och maila
dig, eller ev. ta ett foto. Hälsn. Jonas